Twingly statistik

söndag 29 april 2007

Djurplågare väcker en hämnare i oss

Jag läste artikeln om den stackars hunden som plågats till döds av en idiot till ägare. Men innan jag läste själva artikeln läste jag ett antal bloggkommentarer till den.
Det flesta tyckte tydligen att man som straff skulle tortera ihjäl mannen som dödat hunden.
Jag vet att jag ger mig ut i ett minfält här, men sänker man sig inte på det viset till samma nivå som hundplågaren?
Jag undrar: ska man ha en särskild straffskala för djurplågare där tortyr till döds ingår?
Och vem ska då verkställa det här straffet? En statligt anställd torterare?
Märkligt nog tycks reaktionerna blir häftigare när det handlar om djur som plågas än när det handlar om människor.
Vi känner väl alla till en rad hemska fall med barn som haft ett helvete och plågats av vuxna, i vissa fall till döds. Men jag kan inte påminna mig om att det höjts röster för att gärningsmännen ska, på allvar, utsättas för samma behandling.
Inte heller har förslag på sådana straff väckts när det handlar om vuxna som misshandlats och tagits av daga av sadistiska idioter, eller vad man nu är när man sysslar med sådant.
Men jag antar att ni som skrivit kommentarerna om djurplågaren är redo att personligen ta er an honom och plåga honom till döds om han nu verkligen skulle kunna dömas till ett sådant straff.
Att ni kan ta jobb som statlig torterare.
För ni skulle väl i ett sådant läge inte lämpa över ansvaret på någon annan?

Jah Hollis

3 kommentarer:

Anonym sa...

En människa som ger sig på ett djur, o dessutom då ungar - det är nog den lägsta "mänskliga" gärning som finns. På något vis känns ändå ett djur mer utsatt än en människa som blir slagen o plågad- människan kan söka hjälp, men hur söker den slagna hunden hjälp som litar på o är beroende av sin husse.. Jag brukar skoja lite om att när jag har dött, så ska jag bli en hämndängel som hemsöker just djurplågare o gör resten av deras liv till helveten. Men som du säger, att plåga ihjäl en människa är att sänka sig, men ändå inte rikigt till samma bottennivå. tycker jag.

Jah Hollis sa...

Frågan är just om man ska låta hämndbegäret ta över. Och var sätter man då gränserna?
Sedan tror jag att ett barn som är beroende av vuxna inte alltid av egen kraft, lika lite som djur, kan säga till om det utsätts för något vedervärdigt. Det vet vi alltför väl nu tycker jag.
Men kan man hemsöka folk som död, ja då slipper man ju problematiken. :-)
Men håll med om att det inte finns några enkla lösningar på detta.

Anonym sa...

Nej, det är ju det med barn-jag svor väl över Bobby´s vidriga öde lika mycket som andra. Fast barn reagerar ju Alla över på något vis-alltid är det allra värst med dem.Aldrig blir det sådana mediedrev o rättegångar osv när det är en låda kattungar som dumpats i skogen,och jag tror den som är kapabel till sådant kan göra vad som helst, mot vem som helst. Enkla svar- nej, men jag Tror att om jag ser nån klappa till en unge så utgår jag ifrån att det är föräldern o det är deras problem- men skulle jag se någon slå sin hund, skulle jag fråga vad F'n de hade för sig-