Musiken i livsmedelsbutiken: 9

Jag vet inte hur urvalet av musik till de stora köpcentrumen går till, men jag har svårt att tänka mig att Sinéad O´Connors Nothing Compares 2 U skulle öka på köplusten något vidare.
Men denna sorgliga berättelse om förlorad kärlek var det i alla fall som hördes när jag just pantat ett gäng gamla ölburkar i dag.
Det var ju ingen tvekan om vilken låt det var, den känner jag igen redan på första tonerna, men jag var tvungen att dra mig undan lite för att få lyssna ordentligt.
Prince skrev låten som en sidoprojekt, och det säger väl en del om vad den mannen fått till i musikväg i sina dagar.
För Sinéad O´Connor blev det en jättehit och en kommersiell framgång hon aldrig någonsin senare nått upp till. Men framgången verkar också ha snurrat till livet för tjejen som en gång var servitris på The Bad Ass Café i Dublin.
Det är väl först på senare år som hon fått ordning på saker och ting igen. Ja om man tycket det är "ordning" att vara hetero-lesbisk rastafari-nunna (Rastacatholic Vibration var rubriken på Mojos senaste artikel om henne).
Hur som helst: den som inte blir berörd av Sinéads sätt att göra Princes låt till sin egen, och av videon, måste ha ett hjärta av sten.

Jah Hollis