lördag 9 oktober 2010
Grattis på 70-årsdagen, John Lennon!
En gång i mitt liv har jag varit med i en fanklubb för ett band/en artist och det var The Beatles svenska fanklubb.
Jag var i början av tonåren och The Beatles i början av att skriva in sig i populärmusikens historia för all framtid.
Det var en musikalisk och stilmässig revolution som svepte fram över min generation olik allt som tidigare generationer varit med om (Elvis i all ära, men han skrev nästan ingen musik själv och verkade vara väldigt mycket i händerna på andra).
Alla fyra i The Beatles var personligheter som var och en på sitt sätt gjorde helheten så mycket större än summan av delarna.
John Lennon och Paul McCartney hade ju det extra som bestod i att de skrev de flesta, och oftast de mest minnesvärda, av bandet låtar.
Sedan gick det efter några år som det gick, bandet sprack och de fyra vandrade var och en sina egna vägar.
Alla, till och med Ringo, lämnade musikaliska avtryck även som soloartister, och för min del var det nog John Lennon som framstod som den främste av dem, även om både Paul McCartney och George Harrison gjorde mycket minnesvärd musik efter Beatles.
Sedan fortsatte historien och i december 1980 hörde jag på radionyheterna en sömndrucken morgon på jobbet (det var före internet) att John Lennon blivit skjuten i New York, mördad av en störd människa som också sade sig vara ett Lennon-fan, men som uppenbarligen fått kortslutning i skallen.
Jag glömmer nog aldrig den chockartade nyhetsuppläsningen.
Men hade John Lennon fått leva vidare, skulle han ha firat sin 70-årsdag i dag, den 9 oktober 2010.
Nu har vi minnena och musiken kvar.
Mannen togs, med den upp och nedvända logik som alltför ofta tycks råda här i världen, ifrån oss. Vad John Lennon skulle kunna ha betytt vid 70 års ålder kan vi bara spekulera i.
Men, som sagt, minnena och musiken lever än.
Happy birthday, John!
Jah Hollis
Läs även andra bloggares åsikter om The Beatles, John Lennon, Ringo Starr, George Harrison, Paul McCartney, 60-talet, födelsedag, 70-årsdag, New Yory, Mark Chapman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag är också stor Beatlesfan och satt och lyssnade på några Lennonlåtar tidigare ikväll. På Beatles Anthology-CD finns en alternativ version av Strawberry fields (take 1) som är grym.
Jag kan bara minnas två - för mig - helt chockerande dödsfall, där jag reagerade precis som du: John Lennon och Olof Palme. Kul att så många uppmärksammar hans 70-årsdag.
Har du kollat Googles hyllning. Klicka på pilen till höger om loggon och se och lyssna. Riktigt coolt faktiskt.
PS. 1 000 tack för länkarna. Du vet ju att jag gillar att skratta:-) DS
BP: Jodå, jag såg att Google gjort en Lennon-doodle som (lite märkligt kanske) låg ute redan dagen före hans födelsedag.
Jaha, där kom det, inlägget jag väntade på. Lyssnade på låtarna du lagt upp och mindes och blev alldeles för nostalgisk. Fast de håller ännu. Även min tjugoårige son har hyllat honom på sin blog, dock en dag för sent. Vi var ju tillsammans iväg till USA i somras och hans krav var att få gå till Strawberry Fields i Central Park. Så visst skapade John Lennon historia.
Minns också när nyheten om mordet kom, förstås.
Susanne: Det är alltid roligt att höra att yngre generationer uppskattar och tar till sig John Lennons musik och arv. Jag antar att det är ett signum för en stor artist: att tilltala en publik som är för ung för att ha kunnat uppleva artisten i verkligheten.
Skicka en kommentar