Det har blivit mycket med religionen nu

"Fools sayin´ in their heart Rasta your God is dead But I and I know, Jah Jah Dread it shall be Dreader Dread Jah Live children yeah Jah Jah Live children yeah."

Det har blivit mycket diskussioner om religion i bloggvärlden på senaste tiden. Vilks Muhammedteckning och friskolor är ett par av ämnena som fått det att tända till.
Jag skulle inte beskriva mig själv som någon religiös människa, trots att jag anammat mitt alias Jah Hollis.
Jag har gett mig in i diverse kommentatorsdueller, men ibland har jag känt mig tvungen att dra mig ur när det börjat handla om ren fundamentalism och besserwisserism.
När folk har börjat använda religionen, oftast från en utgångspunkt de verkar ha läst sig till, för att slå andra i skallen med och visa hur duktiga de är.
I andra fall har jag känt att jag hittat seriösa diskussioner om vad religion kan vara och tyckt att jag inte haft så mycket att tillägga till det som redan sagts.
Dock finns det en religion, eller religiös rörelse, som jag tycker sätter fingret så prick på vad det handlar om: tro.
Läs raderna som inleder detta inlägg.
Bob Marley förklarar att Jah Rastafari, Haile Selassie, lever fastän han bevisligen är död. Inte så mycket konstigare egentligen än att man hyllar Jesus eller Muhammed eller Buddha eller vad ni nu föredrar.
De är ju döda, men lever ändå för många, hela gänget.
Och ska man tillåta människor att utöva sin religion måste man väl tillåta de medel de anser sig behöva, eller?
Låt var och en bli salig på sin tro.
Men pracka inte på någon något de själva inte känner att de kan acceptera.
Ett rätt enkelt rättesnöre, tycker jag.
Men jag är säker på att andra vill krossa min tro.

Jah Hollis

PS. Jag är inte den som förordar marijuanarökning, jag tycker det ska vara vars och ens val om man vill ge sig på det. Den vackra grönskan på den lilla bilden finns någonstans i de småländska skogarna. DS.