Så har då en av de gamla överklass-sossarna, en av Palmes polare, kastat sig in i debatten om Lars Vilks och hans numera världskända rondellhundsteckning (undrar vad han ska ha för originalet?).
Jag tänker inte gå i någon polemik med honom, han är ju en proffspolemiker. Men man kan inte undgå att notera några saker i det han skriver.
Han drar givetvis fram Palme och Palmehatet och Palmefonden och hela baletten.
Olof Palme mördades för över 20 år sedan, men ändå drar sossar ständigt fram honom som om det inte hänt något sedan dess. På sitt sätt säger det mest något om sossarna själva: vilken slagskugga de hamnat i under Palme.
För det andra kan man känna föraktet Schori känner mot svensk undergroundkonst (han vet till exempel inte att Sture Johannesson heter just så, utan kallar honom för Sune – SvD korrar givetvis inte).
Och så tycker Schori att vi ska hålla igen här i Sverige för att några arabiska diktatorer kanske då kan tillåta lite mer yttrandefrihet i länderna de styr med järnhand.
Märkligt att han inte bifogade några råd från idolen Fidel om hur man vidgar demokratin och yttrandefriheten.
Jah Hollis
6 kommentarer:
Det kanske vittnar om brist på perspektiv när man jämför Olof Palme med Muhammed.
Men jag håller med Schori om att det med yttrandefriheten följer ett yttrandeansvar. Där sätter var och en sina gränser.
Och som provokatör har Vilks det bekväma(?) läget att han kan välja mellan att delta i debatten och att glatt se den som en del av sitt organiskt växande konstverk. Och sådana har han ju gjort förr.
Jag ville, som sagt, inte gå i polemik med Schori, utan reagerade med en magkänsla.
Alltså: Nu kommer det en lite fisviktig supersosse och ska visa var skåpet ska stå. Och så tar han fram Palme och dänger folk i huvudet med.
Det han kommer med (som yttrandeansvaret) har ju redan framförts hundratals gånger, inte minst på bloggar, i den här debatten.
Men mest retar mig hans von oben-attityd mot den svenska undergroundkonsten.
Och jag tycker inte Vilks har satt sig i något "bekvämt" läge, definitivt inte om man måste kolla efter bomber under sin bil när man man ska ut och köra.
Det var just därför jag valde att sätta ett frågetecken efter "bekväma". Men jag tror du fattar vad jag menar.
Vad som sägs på hundratals bloggar har nog Shori lika lite koll på som jag. Men lika väl som bloggarna har väl Schori rätt att hävda sin åsikt.
Sedan tycker jag det är synd att de svenska debattsidorna hellre ger utrymme åt en kändis som upprepar det som sagts flera gånger förut än åt mindre etablerade skribenter som kan tillföra debatten något nytt.
Jodå, jag fattade frågetecknet. Ville bara understryka dess betydelse i fallet.
Jodå, Schori får säga och tycka vad han vill (även om han tycker att andra inte ska få det?).
Det känns bara som han halkat lite efter i debatten eftersom han inte längre är med riktigt där den förs.
Jag tror till exempel inte han följer vårt meningsutbyte här, och det kanske man inte ska begära. Även om det också är en del i debatten
Men det är väl lite därför jag tycker att han inte vidgar vyerna så värst.
Och ständigt denne Palme...
När en politiker som Schori kommer och säger att yttrandefriheten ska "paras med ett uns av ansvarstagande bortom den egna viljans och nyckernas domäner" börjar varningsklockorna ringa.
Hela inlägget tycker jag känns som en pust från ett socialdemokratiskt 60-tal, han ger uttryck för den förmyndarattityd som alldeles utmärkt skildras i "Upp till kamp" (sista avsnittet på måndag). Betecknande är att hans exempel mestadels är hämtade från denna tid.
Lillebror: Instämmer fullständigt, man känner igen tonläget när rösten kommer ovanifrån.
Tyvärr har jag inte kunnat se Upp till kamp, men jag har hört väldigt blandade reaktioner på den.
Den kommer väl på dvd.
Skicka en kommentar