Denna höst verkar mitt bankkonto läcka som ett såll.
En övernattningslägenhet, som jag ännu inte sovit i, ger ökande levnadsomkostnader.
Jag har dessutom beställt en ny säng att ha i övernattningslägenheten, och även om det är en budgetvariant, är den ju inte direkt billig.
Kylskåpet här hemma lade för några veckor sedan plötsligt av och var tvunget att snabbt ersättas med ett nytt för några tusen.
I dag, fredag, var det så dags att göra en ny service på bilen (som jag än så länge behöver för att ta mig till och från jobbet). Under den (servicen alltså) upptäckte man att det behövdes nya bromsskivor och lite annat smått och gott, så jag gick från verkstan 12 000 (tolv-jä-la-tusen!) kronor fattigare.
Medan bilen ändå var på service frågade jag om de kunde försöka på loss cd-skivan som länge suttit fast i spelaren i bilen nu.
Det skulle ha krävt ytterligare en timmes arbete och ytterligare någon tusenlapp, så jag avböjde.
Men när jag kommit hem från verkstan vek jag ett par av mängden av p-kvitton, som satt i en lite plastficka på insidan av vindrutan, så att de blev smala och lite stadiga, som en platt glasspinne (av papper) ungefär.
Så drog jag lite lätt håglöst min konstruktion i öppningen där man stoppar in cd-plattorna, och ut hoppade John Wesley Harding efter flera månader i spelaren.
Dum som jag är stoppade jag in skivan igen i förhoppningen om att eject-funktionen skulle ha börjat funka på riktigt.
Dylan satt kvar därinne igen.
Men efter lite petande med biljetterna lossnade han ännu en gång.
Nu blir det nog inte några fler cd-skivor spelade i bilen.
John Wesley Harding är skivan närmast här ovan, med en bild där några karlar som råkade befinna sig i närheten fick vara med tillsammans med Dylan.
Den där ovanför är Empire Burlesque, en typisk 80-talsprodukt och kanske ett av de fulaste omslag (mest intetsägande) man hittar till en Dylanskiva (konkurrensen är ganska hård).
Det översta omslaget är en halva av Jerry Schatzbergs klassiska bild till klassiska dubbel-LP:n Blonde on Blonde. Ett stilbildande omslag som det finns en lång historia kring.
Jah Hollis
Läs även andra bloggares åsikter om Pengar, Ekonomi, Kylskåp, Bil, Bilar, Volkswagen, VW, Service, Bromsar, CD, CD-skivor, Musik, Bob Dylan, John Wesley Harding, Empire Burlesque, Blonde On Blonde, Jerry Schatzberg, Foto, Skivomslag, 80-talet
3 kommentarer:
Stackars dig, synd att bli av med så mycket pengar på en gång. Bobban får trösta!
Stackarn!!! Å det är 23 dagar kvar till löning. Men om det är en (klen) tröst: jag ska också lämna in kärran om två veckor för en total makeover. Maken vägrar åka med den till Bilprovningen i slutet av oktober för han är bergsäker på att han fär körförbud från stället. Åsså kommer alla försäkringar i november. Kul - NOT.
Eva: Pengarna man får dra av för bilresor till och från jobbet behövs för att hålla bilen igång. Bilpendlandet är som något slags självspelande piano. Det märkliga är ju att man kan hålla på och dra av för bilresor år ut och år in, medan om man skaffar sig en övernattningslägenhet kan man dra av en del av kostnaden under högst ett par år. Bildpendlande uppmuntras alltså av staten, som jag tolkar det.
BP: Det drabbar, som man säger, ingen fattig även om jag kan tänka mig många alternativ när det gäller att använda 12 000 kronor.
Jag gjorde för övrigt tvärt om, Bilprovningen först, service sedan. Bromsarna, ja hela bilen, fick OK hos Bilprovningen (BP!) medan verkstaden slog fast att bromsarna inte skulle hålla länge till.
Skicka en kommentar