Oj, jag hinner med en till i kväll.
Nu är det CSI på burken och vem får man se i en biroll, om inte Wayne Knight. Mer bekant, kanske, som den rätt osympatiske Newman i Seinfeld.
Sorry Wayne, men din insats i Seinfeld har för alltid förstört dina chanser att inför mina ögon spela någon annan roll. Det är ungefär som när ”Uncle Junior Soprano” dök upp som domare i en film jag kollade på tv. Sorry Dominic, du var på fel sida om skranket.
Tony S, James Gandolfini, lyckas dock nästan alltid stå över sin tv-roll (hur suveränt han ändå alltid spelar den) när han hamnar någon annanstans. Kanske ett adelsmärke för en riktigt, riktigt bra skådis?
Jah Hollis
torsdag 30 november 2006
En lättare resa i kväll
I kväll var det bättre flyt med det mesta på jobbet. Inga som helst problem med att hålla våra deadliner.
Så nu är det dags för det som blivit en rätt avslappnad ritual så här strax efter midnatt: att skriva ner några tankar och rensa skallen via bloggen.
Jag är förvisso inte ensam kvar på jobbet just nu, en medarbetare, en kvinna faktiskt, är också kvar här. Men nej, det är inte som en del av er kanske tror. Hon sitter och skriver på något och sitter kvar bara för att hon ska utnyttja tiden så länge jag är här.
En annan kollega konstaterade i kväll att det är mörkt länge på morgnarna nu och att det blir mörkt tidigt på eftermiddagarna. Vintersolståndet är mindre än en månad borta.
Midnattssolens land heter det förvisso, men det skulle lika gärna kunna kallas Vintermörkrets land. Jag hörde en radiodokumentär i går, om en kille från Trinidad & Tobago (T’n’T) som är bosatt i Sverige och åkte ner till VM-slutspelet i Tyskland i somras för att se sitt födelselands lag möta bland annat Sverige.
Han förklarade för en barndomskompis från T’n’T han träffade där hur klimatet är i Sverige: ”Det är varmt 35 dagar om året, resten är det kallt!”
Och just nu är det väldigt mörkt större delen av dygnet. Men märkligt nog lider jag mindre av det än jag gjort de senaste åren. Det kan bero på att det fortfarande är drägliga temperaturer här nere i södra delen av landet.
Jah Hollis
Så nu är det dags för det som blivit en rätt avslappnad ritual så här strax efter midnatt: att skriva ner några tankar och rensa skallen via bloggen.
Jag är förvisso inte ensam kvar på jobbet just nu, en medarbetare, en kvinna faktiskt, är också kvar här. Men nej, det är inte som en del av er kanske tror. Hon sitter och skriver på något och sitter kvar bara för att hon ska utnyttja tiden så länge jag är här.
En annan kollega konstaterade i kväll att det är mörkt länge på morgnarna nu och att det blir mörkt tidigt på eftermiddagarna. Vintersolståndet är mindre än en månad borta.
Midnattssolens land heter det förvisso, men det skulle lika gärna kunna kallas Vintermörkrets land. Jag hörde en radiodokumentär i går, om en kille från Trinidad & Tobago (T’n’T) som är bosatt i Sverige och åkte ner till VM-slutspelet i Tyskland i somras för att se sitt födelselands lag möta bland annat Sverige.
Han förklarade för en barndomskompis från T’n’T han träffade där hur klimatet är i Sverige: ”Det är varmt 35 dagar om året, resten är det kallt!”
Och just nu är det väldigt mörkt större delen av dygnet. Men märkligt nog lider jag mindre av det än jag gjort de senaste åren. Det kan bero på att det fortfarande är drägliga temperaturer här nere i södra delen av landet.
Jah Hollis
onsdag 29 november 2006
Tekniken är inte med mig
En hektisk kväll på jobbet, och det handlar inte om någon positiv stress.
Tvärtom handlar det om den värsta typen av stress i vårt moderna liv: när vi förlitar oss på att tekniken ska bistå oss och tekniken i själva verket sviker oss. Det är så mycket av det vi är beroende av här på jobbet som inte fungerat som det ska i kväll.
Då känner man sig maktlös eftersom man inte vet vad det är som gör att det inte funkar. Man får förlita sig på ett journummer och hoppas att någon svarar där, och att denne någon kan fixa problemet innan det är för sent.
Det är det jag inte gillar med jobbet: beroendet av opålitlig teknik.
Nå, jag – vi – redde ut det och nu kan jag lämna den här platsen.
På tv, på Femman ska jag väl säga, visar de just nu en av alla dess mystiska filmer som går nattetid. Något man hittat i någon av den amerikanska filmindustrins verkliga komposthögar. Orgazmo heter den och verkar vara någon slags porr-buskis av värsta tänkbara sort.
Det verkar som om USA för varje bra film också producerar en bunke riktigt avskräde.
Jah Hollis
Tvärtom handlar det om den värsta typen av stress i vårt moderna liv: när vi förlitar oss på att tekniken ska bistå oss och tekniken i själva verket sviker oss. Det är så mycket av det vi är beroende av här på jobbet som inte fungerat som det ska i kväll.
Då känner man sig maktlös eftersom man inte vet vad det är som gör att det inte funkar. Man får förlita sig på ett journummer och hoppas att någon svarar där, och att denne någon kan fixa problemet innan det är för sent.
Det är det jag inte gillar med jobbet: beroendet av opålitlig teknik.
Nå, jag – vi – redde ut det och nu kan jag lämna den här platsen.
På tv, på Femman ska jag väl säga, visar de just nu en av alla dess mystiska filmer som går nattetid. Något man hittat i någon av den amerikanska filmindustrins verkliga komposthögar. Orgazmo heter den och verkar vara någon slags porr-buskis av värsta tänkbara sort.
Det verkar som om USA för varje bra film också producerar en bunke riktigt avskräde.
Jah Hollis
tisdag 28 november 2006
Leno och dags att stänga butiken
Jay Leno på burken betyder att arbetsdagen är över och jag kan bege mig till övernattningsrummet. På en av våra fotografers dator går ett bildspel med bilder han tog med en liten digitalkamera på kvällen efter vår jobbkonferens.
En massa glada människor passerar revy, mina arbetskamrater, och det dricks och äts och röks och skrattas. Även jag har fastnat på ett par bilder.
Det är med skräckblandad fascination jag ser mig själv på foto nuförtiden.
Medan mina arbetskamrater, för mig, ser hur bra ut som helst, de flesta riktigt snygga och coola faktiskt, ser jag själv helt fel ut. Kalla det dåligt självförtroende, eller vad det nu är, men jag har tydligen svårt att acceptera hur jag faktiskt ser ut.
Å andra sidan har jag hört många av dem som jag tycker ser bra ut på bild säga att de inte gillar att se bilder av sig själva. Kanske kan man dela upp oss människor i sådana som gillar att se sig själva på bild och sådana som inte gör det.
Eller är det för trivialt? Jag är trött, dags att släcka och gå.
Jah Hollis
En massa glada människor passerar revy, mina arbetskamrater, och det dricks och äts och röks och skrattas. Även jag har fastnat på ett par bilder.
Det är med skräckblandad fascination jag ser mig själv på foto nuförtiden.
Medan mina arbetskamrater, för mig, ser hur bra ut som helst, de flesta riktigt snygga och coola faktiskt, ser jag själv helt fel ut. Kalla det dåligt självförtroende, eller vad det nu är, men jag har tydligen svårt att acceptera hur jag faktiskt ser ut.
Å andra sidan har jag hört många av dem som jag tycker ser bra ut på bild säga att de inte gillar att se bilder av sig själva. Kanske kan man dela upp oss människor i sådana som gillar att se sig själva på bild och sådana som inte gör det.
Eller är det för trivialt? Jag är trött, dags att släcka och gå.
Jah Hollis
måndag 27 november 2006
Ännu en tågresa väntar
Det drar ihop sig igen.
Om en och en halv timme ska jag sitta på tåget för att åka till mitt jobb. Och i staden där jag jobbar ska jag tillbringa den här veckan eftersom jag inte har bil och kan ta mig hem på nätterna efter att jag jobbat färdigt.
Det är ett schizofrent liv, att bo på ett ställe och att jobba på ett annat, i alla fall om man tvingas bo över där man jobbar. Jag har packat en väska med det som är nödvändigt att ta med, men större delen av mitt liv får jag lämna här.
Det känns just nu, måndag förmiddag, lite sorgligt.
Jah Hollis
Om en och en halv timme ska jag sitta på tåget för att åka till mitt jobb. Och i staden där jag jobbar ska jag tillbringa den här veckan eftersom jag inte har bil och kan ta mig hem på nätterna efter att jag jobbat färdigt.
Det är ett schizofrent liv, att bo på ett ställe och att jobba på ett annat, i alla fall om man tvingas bo över där man jobbar. Jag har packat en väska med det som är nödvändigt att ta med, men större delen av mitt liv får jag lämna här.
Det känns just nu, måndag förmiddag, lite sorgligt.
Jah Hollis
Ledigheten räcker inte till
Det är sent på natten och jag suger på de sista minuterna jag är ledig i vaket tillstånd den här söndagen (ja tekniskt sett är det redan måndag). Redan i morgon (tekniskt sett i dag) är det dags att börja jobba igen; de lediga dagarna pös i väg väldigt snabbt, och som vanligt har jag alldeles för mycket ogjort.
Jag antar att jag inte är ensam om problemet. Snarare är det väl så att de flesta känner igen det alltför väl. Vi har för lite tid för att göra det vi verkligen vill.
Men det kanske kunde vara värre: kolla in den här stackars tecknaren.
Han är aldrig ledig.
Godnatt!
Jah Hollis
Jag antar att jag inte är ensam om problemet. Snarare är det väl så att de flesta känner igen det alltför väl. Vi har för lite tid för att göra det vi verkligen vill.
Men det kanske kunde vara värre: kolla in den här stackars tecknaren.
Han är aldrig ledig.
Godnatt!
Jah Hollis
Sopranos slut för säsongen
Söndagen avslutades med att M och jag såg sista avsnittet av Sopranos för den här säsongen, som vi fick inspelat förra söndagen. Det slutade med en familjesamling vid jul, precis som i alla fall ett par av de tidigare säsongerna avslutats.
En snygg familjebild, men med en massa skit som bubblar under ytan, bra och dåliga saker. En del riktigt dåliga saker som väl i slutänden, nästa säsong som ska bestå av de allra sista åtta avsnitten (nio ryktas det på vissa sajter) resulterar i att någon högt uppe i hierarkierna, Tony själv (?), får betala priset.
Men det ryktas nu också att HBO, som produerar serien, inte definitivt sagt att det ska sluta efter de kommande avsnitten. Då är frågan om det verkligen är möjligt att fortsätta på den höga nivå där man hittills hållt sig. Jag tvivlar.
Jag sitter just och lyssnar på Rolling Stones Moonlight Mile från Sticky Fingers som fick inleda och avsluta sista avsnittet den här säsongen. Det var som att upptäcka en helt ny låt när man hörde den på ljudspåret.
In i minsta musikdetalj har man jobbat med att göra Sopranos till den höjdarserie det är. Inget tvivel om det.
Jah Hollis
En snygg familjebild, men med en massa skit som bubblar under ytan, bra och dåliga saker. En del riktigt dåliga saker som väl i slutänden, nästa säsong som ska bestå av de allra sista åtta avsnitten (nio ryktas det på vissa sajter) resulterar i att någon högt uppe i hierarkierna, Tony själv (?), får betala priset.
Men det ryktas nu också att HBO, som produerar serien, inte definitivt sagt att det ska sluta efter de kommande avsnitten. Då är frågan om det verkligen är möjligt att fortsätta på den höga nivå där man hittills hållt sig. Jag tvivlar.
Jag sitter just och lyssnar på Rolling Stones Moonlight Mile från Sticky Fingers som fick inleda och avsluta sista avsnittet den här säsongen. Det var som att upptäcka en helt ny låt när man hörde den på ljudspåret.
In i minsta musikdetalj har man jobbat med att göra Sopranos till den höjdarserie det är. Inget tvivel om det.
Jah Hollis
söndag 26 november 2006
Fyra veckor till julafton
Ja, om fyra veckor sitter vi där, mitt i denna laddade högtid.
Julen har väl allt man kan begära av en livets egna helgsåpa (konstigt uttryck, men det bara kom över mig).
I helgen fick jag veta att min arbetskamrat CJ samlar på julskivor, så jag lovade honom en kopia av min egen favorit i den här kategorin: Blue Christmas, en gratsskiva som kom med musikmagasinet Mojo för snart ett par år sedan.
Jag lovade givetvis att ordna en kopia åt honom, originalskivorna har visst blivit samlarobjekt nu.
Har ni några egna favoriter bland julskivorna då?
Jah Hollis
Julen har väl allt man kan begära av en livets egna helgsåpa (konstigt uttryck, men det bara kom över mig).
I helgen fick jag veta att min arbetskamrat CJ samlar på julskivor, så jag lovade honom en kopia av min egen favorit i den här kategorin: Blue Christmas, en gratsskiva som kom med musikmagasinet Mojo för snart ett par år sedan.
Jag lovade givetvis att ordna en kopia åt honom, originalskivorna har visst blivit samlarobjekt nu.
Har ni några egna favoriter bland julskivorna då?
Jah Hollis
Svenskar i Köpenhamn
Så var då konferensen med jobbet över.
Efter själva konferensdelen åt vi ett danskt julbord i en lokal där det, i gammal dansk tradition, var varmt som i helvetet. Men maten och drycken var god och stämningen hög. Köpenhamnare tycks inte längre reagera negativt när lite lulliga svenskar börjar bli högljudda och sjunga snapsvisor.
Jag tror faktiskt vi kan tacka Öresundsbron för en stor del av den ändrade inställningen.
Efteråt utbröt lite förvirring när vi skulle hitta någonstans att umgås över några öl. Det tycker man inte det skulle behöva göra i en stad med tusentals bodegor och barer, men så blev det.
Spurten mot julen har dragit igång på allvar i Köpenhamn, och det var massor av folk ute överallt och det var helt enkelt svårt att hitta ett ställe där alla fick plats.
Vi var några som bröt oss ur det stora gänget och hittade en liten halvskum källarbar där vi kunde få oss en öl utan att trängas och där vi fick veta hur bra Marcus Allbäck, som spelar för F.C. København, är.
Även fotboll kan, trots att svenska och danska huliganer ibland slåss som idioter, få oss att känna samhörighet över Öresund. På väg till baren kammade vi, i alla fall F och jag som hade ögonen med oss, hem danska kändispoäng när skådisen Thomas Bo Larsen i sällskap med en kvinna mötte oss i en gränd.
Och jag kunde än en gång prisa Öresundsbron när jag tog tåget hem mitt i natten.
Jah Hollis
Efter själva konferensdelen åt vi ett danskt julbord i en lokal där det, i gammal dansk tradition, var varmt som i helvetet. Men maten och drycken var god och stämningen hög. Köpenhamnare tycks inte längre reagera negativt när lite lulliga svenskar börjar bli högljudda och sjunga snapsvisor.
Jag tror faktiskt vi kan tacka Öresundsbron för en stor del av den ändrade inställningen.
Efteråt utbröt lite förvirring när vi skulle hitta någonstans att umgås över några öl. Det tycker man inte det skulle behöva göra i en stad med tusentals bodegor och barer, men så blev det.
Spurten mot julen har dragit igång på allvar i Köpenhamn, och det var massor av folk ute överallt och det var helt enkelt svårt att hitta ett ställe där alla fick plats.
Vi var några som bröt oss ur det stora gänget och hittade en liten halvskum källarbar där vi kunde få oss en öl utan att trängas och där vi fick veta hur bra Marcus Allbäck, som spelar för F.C. København, är.
Även fotboll kan, trots att svenska och danska huliganer ibland slåss som idioter, få oss att känna samhörighet över Öresund. På väg till baren kammade vi, i alla fall F och jag som hade ögonen med oss, hem danska kändispoäng när skådisen Thomas Bo Larsen i sällskap med en kvinna mötte oss i en gränd.
Och jag kunde än en gång prisa Öresundsbron när jag tog tåget hem mitt i natten.
Jah Hollis
lördag 25 november 2006
En kväll framför tv:n
Eftersom min vän BT mönstrat på igen har jag tillgång till hans lägenhet och hans stora fina platt-tv. Så i kväll blev det för första gången på väldigt länge en fredagskväll framför tv:n.
Jag återföll snabbt i gamla (o)vanor och zappade mig fram bland alla kanaler han har. Men jag fastnade för rätt stora delar av matchen mellan Rögle och AIK i hockeyallsvenskan. Det var jätteslagsmål vid ett tillfälle och dom pucklade på varandra så blodet sprutade och man fick skicka in folk att skrapa bort det från isen när fajten var över.
Hade någon gått lös på en annan människa på det viset ute på stan hade dom väl riskerat fängelse. Men nu blev det något matchstraff och några utvisningar till.
Kvällen avslutades med sista halvtimmen av britttiska kärlekskomedin Love Actually, som jag zappat förbi tidigare. Jag såg slutet mest för att min gamle favorit Bill Nighy var med som någon överårig popsångare.
Sedan var jag liiite intresserad av hur dom skulle sy ihop alla parallella berättelser i storyn.
Slutet var en orgie i kramande och pussande och kyssande samtidigt som Beach Boys God Only Knows spelades. Det kändes som om dom drog låten, en av alla tiders bästa poplåtar och som jag genom personliga upplevelser inte kopplar ihop med lycklig kärlek (snarare tvärtom), lite i smutsen genom att använda den till något slags billigt, sentimentalt effektsökeri.
Det skulle väl vara en feelgood-historia, men kändes till slut mer som ett riktigt pekoral, många duktiga skådisar till trots.
Huga, nu måste jag få min skönhetssömn; i morgon går hela lediga lördagen åt till jobbkonferens. Det kan säkert blir trevligt, med restaurangbesök på kvällen och bira med arbetskamraterna efteråt. Det är bara det att jag inte är mentalt förberedd och att jag nu behöver sova minst sju timmar för att palla med denna lördag.
Jah Hollis
Jag återföll snabbt i gamla (o)vanor och zappade mig fram bland alla kanaler han har. Men jag fastnade för rätt stora delar av matchen mellan Rögle och AIK i hockeyallsvenskan. Det var jätteslagsmål vid ett tillfälle och dom pucklade på varandra så blodet sprutade och man fick skicka in folk att skrapa bort det från isen när fajten var över.
Hade någon gått lös på en annan människa på det viset ute på stan hade dom väl riskerat fängelse. Men nu blev det något matchstraff och några utvisningar till.
Kvällen avslutades med sista halvtimmen av britttiska kärlekskomedin Love Actually, som jag zappat förbi tidigare. Jag såg slutet mest för att min gamle favorit Bill Nighy var med som någon överårig popsångare.
Sedan var jag liiite intresserad av hur dom skulle sy ihop alla parallella berättelser i storyn.
Slutet var en orgie i kramande och pussande och kyssande samtidigt som Beach Boys God Only Knows spelades. Det kändes som om dom drog låten, en av alla tiders bästa poplåtar och som jag genom personliga upplevelser inte kopplar ihop med lycklig kärlek (snarare tvärtom), lite i smutsen genom att använda den till något slags billigt, sentimentalt effektsökeri.
Det skulle väl vara en feelgood-historia, men kändes till slut mer som ett riktigt pekoral, många duktiga skådisar till trots.
Huga, nu måste jag få min skönhetssömn; i morgon går hela lediga lördagen åt till jobbkonferens. Det kan säkert blir trevligt, med restaurangbesök på kvällen och bira med arbetskamraterna efteråt. Det är bara det att jag inte är mentalt förberedd och att jag nu behöver sova minst sju timmar för att palla med denna lördag.
Jah Hollis
fredag 24 november 2006
Dagen efter
Stön! Var hemma hos BT i går kväll för att säga hej då nu när han ska ut på sjön och jobba ett par månader. Tog med ett par nybrända plattor till honom och han ville bjuda på en ”liten whiskypinne” och en öl.
Som så ofta i det läget blev det flera pinnar även om ett begränsat ölförråd bidrog till att det inte gick över styr. Dock hade jag öl hemma i kylen och drack mera medan jag bloggade (halvidiotiska inlägg som jag blir tvungen att stå för i dag).
Känner mig lite som Ernst Semmelman när han bodde över möteslokalen. Framstår som en rabiat borgarhatare, fast hat är det jag minst av allt vill sprida. Det har vi redan nog av i världen.
Och inte mår jag särskilt bra heller… :-(
Jah Hollis
Som så ofta i det läget blev det flera pinnar även om ett begränsat ölförråd bidrog till att det inte gick över styr. Dock hade jag öl hemma i kylen och drack mera medan jag bloggade (halvidiotiska inlägg som jag blir tvungen att stå för i dag).
Känner mig lite som Ernst Semmelman när han bodde över möteslokalen. Framstår som en rabiat borgarhatare, fast hat är det jag minst av allt vill sprida. Det har vi redan nog av i världen.
Och inte mår jag särskilt bra heller… :-(
Jah Hollis
Åt helvete med fattigdomen!
Man blir vis via sin skivsamling.
Åt helvete med fattigdomen sjöng Gang of Four.
Så djävla enkelt är det ju!
Eller vad säger du, Anders Borg?
Jah Hollis
Åt helvete med fattigdomen sjöng Gang of Four.
Så djävla enkelt är det ju!
Eller vad säger du, Anders Borg?
Jah Hollis
Årets julklapp
Årets julklapp: En smäll på käften åt Fredrik Reinfeldt!
Och resten av hans gäng av, ja vad fan ska man kalla Alliansen?
Kristdemokraterna, upp med handen ni tre som gillar dom!
Ni som tycker han den halvreligiöse Leijonborg är mannen, ställ er upp!
Måddans fan club, vakna!!!
Jah Hollis
Och resten av hans gäng av, ja vad fan ska man kalla Alliansen?
Kristdemokraterna, upp med handen ni tre som gillar dom!
Ni som tycker han den halvreligiöse Leijonborg är mannen, ställ er upp!
Måddans fan club, vakna!!!
Jah Hollis
Gammal visdom, reggae stylee
The Silvertones. Inte så många som hört talas om dom, va?
Kolla in deras ”Cheating and Lying” på plattan ”Studio One Groups”.
Den är inspelad för snart trettio år sedan, och stämmer så grymt bra in på läget här i Sverige just nu, med den nya regering vi har dragit på oss i någon slags tro att allt ska bli bättre för alla. Reinfeldt och hans gäng, dom luras och ljuger.
Tro mig!
Jah Hollis
Kolla in deras ”Cheating and Lying” på plattan ”Studio One Groups”.
Den är inspelad för snart trettio år sedan, och stämmer så grymt bra in på läget här i Sverige just nu, med den nya regering vi har dragit på oss i någon slags tro att allt ska bli bättre för alla. Reinfeldt och hans gäng, dom luras och ljuger.
Tro mig!
Jah Hollis
torsdag 23 november 2006
Visa Robert Altman er respekt
Robert Altman, en regissör som stack ut i det flimrande filmbruset, är död.
Visa honom er respekt genom att se någon av hans filmer, till exempel Nashville, Spelaren eller varför inte M.A.S.H. Bättre amerikansk film får man leta länge efter.
Jah Hollis
Visa honom er respekt genom att se någon av hans filmer, till exempel Nashville, Spelaren eller varför inte M.A.S.H. Bättre amerikansk film får man leta länge efter.
Jah Hollis
Jag har gjort Anders Borg glad
I dag har jag gjort finansminister Anders Borg glad (i fall han nu blivit ledsen för att jag antytt att han skulle ha kunnat bli en bra nazist i Hitlers Tyskland).
Jag började med att klara av slutjobbet med min guldkrona hos tandläkaren och betalade de sista 1 800 på den räkningen. Där fick Anders in en och annan skattekrona.
I ren glädjeyra gick jag sedan och köpte tre skivor: ”Acid” med Ray Barretto som är en underbar Fania-återutgivning, ”Studio One Artists” som är reggae från reggaens guldålder och slutligen ”The Sect” med Downliners Sect, ett nostalgi-impulsköp.
Så där kunde Anders B casha in ytterligare några kronor av mina surt förvärvade pengar. Men inte nog med det: det blir ju en insättning på lönekontot i morgon, mer att konsumera för och mer till Anders kassa.
Jah Hollis
Jag började med att klara av slutjobbet med min guldkrona hos tandläkaren och betalade de sista 1 800 på den räkningen. Där fick Anders in en och annan skattekrona.
I ren glädjeyra gick jag sedan och köpte tre skivor: ”Acid” med Ray Barretto som är en underbar Fania-återutgivning, ”Studio One Artists” som är reggae från reggaens guldålder och slutligen ”The Sect” med Downliners Sect, ett nostalgi-impulsköp.
Så där kunde Anders B casha in ytterligare några kronor av mina surt förvärvade pengar. Men inte nog med det: det blir ju en insättning på lönekontot i morgon, mer att konsumera för och mer till Anders kassa.
Jah Hollis
onsdag 22 november 2006
Det stora mörkret
Det blir mörkt tidigt nu.
Vi går in på slutspurten av 2006 och det gäller att inte tappa modet i novembermörkret. Gör inte det!
Sjäv ska jag gå och quiza i kväll, det är stående varje ledig onsdag.
Nu är det inte längre själva frågesporten som är det viktiga; nu ser man mest fram emot att träffa vänner och bekanta och svinga några bägare.
Det är extra viktigt när vi snart befinner oss "In the Bleak Midwinter."
Som för övrigt är en riktigt vacker sång.
Försök att hitta Ed Harcourts version på cd:n "Blue Christmas" som följde med Mojo i januari 2005. Den slår allt i genren, och skivan innehåller en radda höjdare som musikaliskt kan rädda julen.
Jah Hollis
Vi går in på slutspurten av 2006 och det gäller att inte tappa modet i novembermörkret. Gör inte det!
Sjäv ska jag gå och quiza i kväll, det är stående varje ledig onsdag.
Nu är det inte längre själva frågesporten som är det viktiga; nu ser man mest fram emot att träffa vänner och bekanta och svinga några bägare.
Det är extra viktigt när vi snart befinner oss "In the Bleak Midwinter."
Som för övrigt är en riktigt vacker sång.
Försök att hitta Ed Harcourts version på cd:n "Blue Christmas" som följde med Mojo i januari 2005. Den slår allt i genren, och skivan innehåller en radda höjdare som musikaliskt kan rädda julen.
Jah Hollis
Nu ska allt göras!
Äntligen är en efterlängtad ledighet här.
Och nu ska allt jag inte hann med förra veckan bli gjort!
Jag har funderat en del på det där med Anders Borg och att bli en god nazist (i andra nazisters ögon). Jag ska återkomma till det när jag verkligen tänkt igenom hur jag ska förklara det.
Jag påstår definitivt inte att vår finansminister, även om han verkar vara en riktig Bror duktig, skulle vara nazist. Men i rätt tid och med de rätta omständigheterna…
Nu ska jag vara duktigt och tvätta, hyra en bil så jag kan hälsa på min gamla mamma i julveckan och köpa cd-omslag så att M kan få Alison Krauss live som jag bränt till henne.
Kanske skulle jag ta och köpa Neil Young live på Fillmore East också…
Jah Hollis
Och nu ska allt jag inte hann med förra veckan bli gjort!
Jag har funderat en del på det där med Anders Borg och att bli en god nazist (i andra nazisters ögon). Jag ska återkomma till det när jag verkligen tänkt igenom hur jag ska förklara det.
Jag påstår definitivt inte att vår finansminister, även om han verkar vara en riktig Bror duktig, skulle vara nazist. Men i rätt tid och med de rätta omständigheterna…
Nu ska jag vara duktigt och tvätta, hyra en bil så jag kan hälsa på min gamla mamma i julveckan och köpa cd-omslag så att M kan få Alison Krauss live som jag bränt till henne.
Kanske skulle jag ta och köpa Neil Young live på Fillmore East också…
Jah Hollis
tisdag 21 november 2006
Tåg i natten
När jag ska gå och lägga mig hör jag ett tåg som sakta drar förbi på järnvägen en bit härifrån. Jag har nästan alltid sedan jag flyttade från morsan och farsan, med korta undantag, bott intill järnvägen. Oftast så att jag kunnat se, och alltid höra, tågen som passerat.
Vet inte om det säger något om mig, eller min personlighet. Jag vet i alla fall att det är många som inspirerats av tåg och skrivit låtar om dem.
Många av låtarna på den här listan är med bland mina favoriter alla kategorier: Mystery Train, People Get Ready, Slow Train Coming, Two Trains Running, Downtown Train, Stop That Train, Casey Jones…
Vilka gillar ni?
Jah Hollis
Vet inte om det säger något om mig, eller min personlighet. Jag vet i alla fall att det är många som inspirerats av tåg och skrivit låtar om dem.
Många av låtarna på den här listan är med bland mina favoriter alla kategorier: Mystery Train, People Get Ready, Slow Train Coming, Two Trains Running, Downtown Train, Stop That Train, Casey Jones…
Vilka gillar ni?
Jah Hollis
Överskattade krönikörer
Hemma efter ännu en dags jobb, hemkörd i regnet av F som tar över helt i morgon, medan jag kan gå på efterlängtad ledighet.
Tittade i en gammal Aftonbladet, tja några dagar gammal, i dag och läste igenom någon slags krönika av Johan Hakelius. En rätt överskattad kille, i alla fall som krönikör, eller kolumnist eller vad man kallar sådana som vräker ur sig diverse meningslösheter och obegripligt nog får fortsätta med det.
Han skrev om rädslan för att klimatat ska förändras (kanske har det redan börjat göra det) och ställa till det för oss som befolkar jorden.
Naturligtvis viftade han bort folks oro med någon nedlåtande, inte speciellt kul (fast han tyckte nog det själv det var det) formulering. Han är nog inte mycket att hålla i när åskan går.
Jag märker själv hur förvirrat detta verkar när jag läser det, men jag är trött och ville bara säga att jag inte gillar den sortens obekymrat tramsiga stil som Hakelius och hans fränder har. Men somliga kanske ser honom som en stor begåvning. Vilket väl i sin tur säger en del om debattklimatet (ingen avsiktlig vits!) här i landet.
Äh, nästa gång ska jag få till det bättre!
Jah Hollis
Tittade i en gammal Aftonbladet, tja några dagar gammal, i dag och läste igenom någon slags krönika av Johan Hakelius. En rätt överskattad kille, i alla fall som krönikör, eller kolumnist eller vad man kallar sådana som vräker ur sig diverse meningslösheter och obegripligt nog får fortsätta med det.
Han skrev om rädslan för att klimatat ska förändras (kanske har det redan börjat göra det) och ställa till det för oss som befolkar jorden.
Naturligtvis viftade han bort folks oro med någon nedlåtande, inte speciellt kul (fast han tyckte nog det själv det var det) formulering. Han är nog inte mycket att hålla i när åskan går.
Jag märker själv hur förvirrat detta verkar när jag läser det, men jag är trött och ville bara säga att jag inte gillar den sortens obekymrat tramsiga stil som Hakelius och hans fränder har. Men somliga kanske ser honom som en stor begåvning. Vilket väl i sin tur säger en del om debattklimatet (ingen avsiktlig vits!) här i landet.
Äh, nästa gång ska jag få till det bättre!
Jah Hollis
söndag 19 november 2006
Alliansen backar
Läste i morgontidningarna att förtroendet för den så kallade alliansen, som ska styra Sverige i fyra år nu, har börjat svikta ordentligt. Det förvånar inte mig, som för övrigt inte röstade för att sippa bibelfetischister och högerliberaler ska få ställa till det för oss. Nu är det i alla fall söndag, den som vill gå i högmässsan har en timme på sig att göra slag i saken. Själv ska jag snart sätta mig på tåget för att åka och jobba.
Ett tips: glöm inte sista avsnittet av den här säsongen av Sopranos som går på SVT i kväll.
Jah Hollis
Ett tips: glöm inte sista avsnittet av den här säsongen av Sopranos som går på SVT i kväll.
Jah Hollis
lördag 18 november 2006
Den lediga lördagen
Jag har kommit till Den lediga lördagen i mitt nio dagar långa arbetspass.
I morgon är det Stressiga söndagen, fast den dagen kan också vara lättarbetad.
Mitt jobb är sådant att man aldrig i förväg kan veta hur en dag ska gestalta sig.
Och det är ju på både gott och ont, mycket beroende på hur den personliga dagsformen är.
Tidigare i dag, när jag stod i kön till kassan i matbutiken kom jag att tänka på att det kanske är dags att börja skriva något mer substantiellt här i bloggen. Kanske förklara varför jag tror att vår nye finansminister, Anders Borg, skulle ha kunnat bli en duktig nazist om han levt i Tyskland under Hitler-tiden.
Jag ska återkomma till det.
Nu tror jag att jag bara ska njuta av den Lediga lördagen.
Jah Hollis
I morgon är det Stressiga söndagen, fast den dagen kan också vara lättarbetad.
Mitt jobb är sådant att man aldrig i förväg kan veta hur en dag ska gestalta sig.
Och det är ju på både gott och ont, mycket beroende på hur den personliga dagsformen är.
Tidigare i dag, när jag stod i kön till kassan i matbutiken kom jag att tänka på att det kanske är dags att börja skriva något mer substantiellt här i bloggen. Kanske förklara varför jag tror att vår nye finansminister, Anders Borg, skulle ha kunnat bli en duktig nazist om han levt i Tyskland under Hitler-tiden.
Jag ska återkomma till det.
Nu tror jag att jag bara ska njuta av den Lediga lördagen.
Jah Hollis
fredag 17 november 2006
Seg väntan på att få åka hem
Mitt jobb är gjort, jag måste bara sitta kvar till några av mina arbetskamrater är klara med sitt. Sedan kan jag släcka och låsa och sätta mig på tåget hem.
I väntan på detta bara skriver jag vad som faller mig in. Högst en halvtimme till ska jag sitta här.
Jag hinne glädja er alla med en länk ni kanske inte hittat förr. Det gäller mina gamla favoriter Velvet Underground (på sätt och vis). Jag var nog en av de få som köpte ”Banan-plattan” när den kom ut.
Jah Hollis
I väntan på detta bara skriver jag vad som faller mig in. Högst en halvtimme till ska jag sitta här.
Jag hinne glädja er alla med en länk ni kanske inte hittat förr. Det gäller mina gamla favoriter Velvet Underground (på sätt och vis). Jag var nog en av de få som köpte ”Banan-plattan” när den kom ut.
Jah Hollis
En lång dag
Tandläkarbesöket blev en besvikelse.
Den nya guldkronan passade inte, och jag måste dit en gång till för att få det fixat. En och en halv timme på tåget till ingen nytta.
Och på det då en ganska arbetsintensiv kväll.
Nu har jag kollat Jay Leno medan jag avslutat efterarbetet.
Damien Rice och Borat: den ene gravallvarlig, den andre skämtade om allt man inte får skämta om.
Dags att släcka ner och dra.
Jah Hollis
Den nya guldkronan passade inte, och jag måste dit en gång till för att få det fixat. En och en halv timme på tåget till ingen nytta.
Och på det då en ganska arbetsintensiv kväll.
Nu har jag kollat Jay Leno medan jag avslutat efterarbetet.
Damien Rice och Borat: den ene gravallvarlig, den andre skämtade om allt man inte får skämta om.
Dags att släcka ner och dra.
Jah Hollis
torsdag 16 november 2006
Tandläkaren väntar
Ännu en arbetsdag(kväll) genomkörd med äran i behåll.
I morgon måste jag upp tidigt, åka tåg fem mil för att ta mig till tandläkaren.
(Och naturligtvis fem mil tillbaka för att jobba).
Jag ska få det avslutande projektet med att sätta in en guldkrona avklarat.
Slutnotan kommer att hamna på över femtusen kronor.
Jag kan förstå om folk drar sig in i det sista för att laga sina tänder.
Kom att tänka på några rader:
Well, once I was rather prosperous,
There was nothing I did lack.
I had fourteen-karat gold in my mouth
And silk upon my back.
Vem som ligger bakom dem? Gå hit och sök!
Där finns mycket att hitta, ett citat för varje tillfälle.
Jah Hollis
I morgon måste jag upp tidigt, åka tåg fem mil för att ta mig till tandläkaren.
(Och naturligtvis fem mil tillbaka för att jobba).
Jag ska få det avslutande projektet med att sätta in en guldkrona avklarat.
Slutnotan kommer att hamna på över femtusen kronor.
Jag kan förstå om folk drar sig in i det sista för att laga sina tänder.
Kom att tänka på några rader:
Well, once I was rather prosperous,
There was nothing I did lack.
I had fourteen-karat gold in my mouth
And silk upon my back.
Vem som ligger bakom dem? Gå hit och sök!
Där finns mycket att hitta, ett citat för varje tillfälle.
Jah Hollis
onsdag 15 november 2006
Joseph Hill
Jag tror att några av er varit inne och kollat på min blogg.
Kanske är det signaturen som lockat någon som trott att jag har insikter om reggae.
Och det har jag faktiskt, även om jag inte kommit dit tidigare.
En kort berättelse i ämnet:
I slutet av augusti var jag i Dublin och gick ut för att se Culture spela på The Village.
Något av det första jag fick höra när jag betalt och gått in, var att mannen som en gång bildade Culture, mannen som var Culture, Joseph Hill, hade dött ett par dagar tidigare efter en spelning i Tyskland.
Bandet höll en tyst minut för honom på scenen och gav sedan en fullständigt glödande föreställning där hans son trädde fram och tog sin fars plats.
Det var en av de finaste hyllningar Joseph Hill kunde ha fått.
Jah Hollis
Kanske är det signaturen som lockat någon som trott att jag har insikter om reggae.
Och det har jag faktiskt, även om jag inte kommit dit tidigare.
En kort berättelse i ämnet:
I slutet av augusti var jag i Dublin och gick ut för att se Culture spela på The Village.
Något av det första jag fick höra när jag betalt och gått in, var att mannen som en gång bildade Culture, mannen som var Culture, Joseph Hill, hade dött ett par dagar tidigare efter en spelning i Tyskland.
Bandet höll en tyst minut för honom på scenen och gav sedan en fullständigt glödande föreställning där hans son trädde fram och tog sin fars plats.
Det var en av de finaste hyllningar Joseph Hill kunde ha fått.
Jah Hollis
tisdag 14 november 2006
Glömde ämnet
Första dagen på jobbet den här veckan avklarad.
Som vanligt på måndagarna var det tillsammans med F, och då går det oftast bra. Så var det även i dag.
På väg till jobbet, eller kanske här på jobbet, läste jag något som skulle blivit ett utmärkt ämne att skriva om. Men i alla intryck och uttryck under dagen har jag glömt vad det var.
Nu är jag ensam kvar på jobbet, men måste hem och sova. Och där jag sover nu har jag desvärre ingen dator. Det beror på att jag långpendlar och inte har tillgång till någon bärbar.
Jag är tvungen att pendla för jobbets skull, men pendlandet har många nackdelar.
Jag får återkomma till det.
God natt!
Jah Hollis
Som vanligt på måndagarna var det tillsammans med F, och då går det oftast bra. Så var det även i dag.
På väg till jobbet, eller kanske här på jobbet, läste jag något som skulle blivit ett utmärkt ämne att skriva om. Men i alla intryck och uttryck under dagen har jag glömt vad det var.
Nu är jag ensam kvar på jobbet, men måste hem och sova. Och där jag sover nu har jag desvärre ingen dator. Det beror på att jag långpendlar och inte har tillgång till någon bärbar.
Jag är tvungen att pendla för jobbets skull, men pendlandet har många nackdelar.
Jag får återkomma till det.
God natt!
Jah Hollis
måndag 13 november 2006
Tillbaka till jobbet
Måndag förmiddag och snart ska jag i väg och jobba.
Jag antar att man i dagens läge ska vara glad att man har ett jobb.
Eller att man i alla fall tjänar en rätt bra hacka på det man försörjer sig på.
Men varför är det så svårt att uppbåda någon entusiasm inför arbetsveckan som väntar?
Ska det inte kännas kul att gå till jobbet? Eller vill man hellre innerst inne bestämma över sin egen tid och sitt liv?
Jah Hollis
Jag antar att man i dagens läge ska vara glad att man har ett jobb.
Eller att man i alla fall tjänar en rätt bra hacka på det man försörjer sig på.
Men varför är det så svårt att uppbåda någon entusiasm inför arbetsveckan som väntar?
Ska det inte kännas kul att gå till jobbet? Eller vill man hellre innerst inne bestämma över sin egen tid och sitt liv?
Jah Hollis
Mera Sopranos
Helt plötsligt är det bara ett avsnitt kvar av den här omgången av Sopranos.
Jag och M såg, som vanligt, två avsnitt i kväll (efter att ha käkat ziti) och båda avsnitten var en ren njutning vad gäller dramatik, skådespelarinsatser och manus.
Det händer mycket utan att det blir rörigt och där finnns mängder av humor och tänkvärdheter.
Jag har hört att det finns en och annan som tidigare följt Sopranos, men som tröttnat på det nu. I så fall undrar man vad dom kräver av en tv-serie.
Enda problemet med serien är att varje avsnitt är över så snabbt.
Man måste också vara uppmärksam när man ser Sopranos.
Ibland kan man missa saker (som kanske inte är av direkt betydelse) som man sedan försöker reda ut med hjälp av alla Sopranos-sajter som finns på nätet.
En sådan sak, som jag inte lyckats reda ut, är om det finns något närmare släktskap mellan Silvio Dante och Marie Spatafore.
Någon som vet?
Jah Hollis
Jag och M såg, som vanligt, två avsnitt i kväll (efter att ha käkat ziti) och båda avsnitten var en ren njutning vad gäller dramatik, skådespelarinsatser och manus.
Det händer mycket utan att det blir rörigt och där finnns mängder av humor och tänkvärdheter.
Jag har hört att det finns en och annan som tidigare följt Sopranos, men som tröttnat på det nu. I så fall undrar man vad dom kräver av en tv-serie.
Enda problemet med serien är att varje avsnitt är över så snabbt.
Man måste också vara uppmärksam när man ser Sopranos.
Ibland kan man missa saker (som kanske inte är av direkt betydelse) som man sedan försöker reda ut med hjälp av alla Sopranos-sajter som finns på nätet.
En sådan sak, som jag inte lyckats reda ut, är om det finns något närmare släktskap mellan Silvio Dante och Marie Spatafore.
Någon som vet?
Jah Hollis
söndag 12 november 2006
Sopranos
Mörkret faller ute och novembersöndagskvällen är inte nådig.
Okej, det värsta regnandet tycks ha slutat och kanske kan jag ta cykeln när jag ska hem till M och kolla veckans två Sopranosavsnitt. Ett inspelat sedan förra helgen och ett som går direkt.
Sopranos håller fortfarande att se när denna, den näst sista omgången, går mot sitt slut. Ska man följa en serie på tv, så är det Sopranos, och att följa en serie är vad jag hinner med när jag inte har någon tv att kolla på hemma.
Jag saknar inte slötittandet och zappandet, men funderar likförbannt på att skaffa mig en tv, en stor, platt sak med tillhörande dvd så att jag slipper se mina gamla Sopranosavsnitt på datorskärmen.
Jag känner mig kluven inför fenomenet tv, som inför så mycket annat.
Jah Hollis
Okej, det värsta regnandet tycks ha slutat och kanske kan jag ta cykeln när jag ska hem till M och kolla veckans två Sopranosavsnitt. Ett inspelat sedan förra helgen och ett som går direkt.
Sopranos håller fortfarande att se när denna, den näst sista omgången, går mot sitt slut. Ska man följa en serie på tv, så är det Sopranos, och att följa en serie är vad jag hinner med när jag inte har någon tv att kolla på hemma.
Jag saknar inte slötittandet och zappandet, men funderar likförbannt på att skaffa mig en tv, en stor, platt sak med tillhörande dvd så att jag slipper se mina gamla Sopranosavsnitt på datorskärmen.
Jag känner mig kluven inför fenomenet tv, som inför så mycket annat.
Jah Hollis
Vanebildande
Nu har snart halva söndagen gått och jag har fastnat i den här nya bloggupplevelsen.
Jag borde knalla i väg till någon söndagsöppen affär och se till att handla något ätbart.
Att döma av alla uppdateringar som poppar upp på blogglistan, är jag inte ensam om att sitta och skriva just nu.
Men hur meningsfullt är egentligen detta. Det känns som om det finns stor risk att det är vanebildande. Som så mycket annat. Kanske dags att gå ut och handla i alla fall.
Jah Hollis
Jag borde knalla i väg till någon söndagsöppen affär och se till att handla något ätbart.
Att döma av alla uppdateringar som poppar upp på blogglistan, är jag inte ensam om att sitta och skriva just nu.
Men hur meningsfullt är egentligen detta. Det känns som om det finns stor risk att det är vanebildande. Som så mycket annat. Kanske dags att gå ut och handla i alla fall.
Jah Hollis
Söndag
Söndag förmiddag och det är dags att stiga upp och börja en ny dag.
Jag har en så splittrad känsla inför söndagarna; det är förvisso ännu en ledig dag att använda lite som man vill, men också den sista lediga dagen innan måndagen och jobbet är här igen.
Det är väl klassisk söndagsångest, känslan av att man missat något på ledigheten och att det egentligen är roligare att vara ledig än att jobba.
Eller?
Jah Hollis
Jag har en så splittrad känsla inför söndagarna; det är förvisso ännu en ledig dag att använda lite som man vill, men också den sista lediga dagen innan måndagen och jobbet är här igen.
Det är väl klassisk söndagsångest, känslan av att man missat något på ledigheten och att det egentligen är roligare att vara ledig än att jobba.
Eller?
Jah Hollis
Mitt i natten
Det är mitt i natten nu.
På gatan utanför står en bil vars förare lägger handen på signalhornet flera gånger.
Varför har bilförare så svårt att resa sig ur sätet och ringa på en porttelefon?
Och har inte alla människor mobiltelefon nuförtiden?
Varför ställer man sig i ett bostadsområde mitt i natten (eller någon tid på dygnet) och tutar så det ekar in i varenda lägenhet?
Bara för att man vill ha tag på en person…
Jo, man är en ignorant skitstövel utan respekt för sina medmänniskor.
Jah Hollis
På gatan utanför står en bil vars förare lägger handen på signalhornet flera gånger.
Varför har bilförare så svårt att resa sig ur sätet och ringa på en porttelefon?
Och har inte alla människor mobiltelefon nuförtiden?
Varför ställer man sig i ett bostadsområde mitt i natten (eller någon tid på dygnet) och tutar så det ekar in i varenda lägenhet?
Bara för att man vill ha tag på en person…
Jo, man är en ignorant skitstövel utan respekt för sina medmänniskor.
Jah Hollis
lördag 11 november 2006
Vad världen behöver
Tro det eller ej, men i detta nu ser ännu en blogg världens ljus.
Jag tror jag fick inspirationen av en artikel om bloggandet, som i sin tur fick mig att leta upp en blogg och kolla den.
Där blev jag lite småförbannad (av ett par kommentarer till bloggen) och tänkte skriva ett eget inlägg.
Och så hamnade jag här.
Ibland händer det saker man inte alls tänkt sig, eller hade jag kanske funderat på det här någonstans i det undermedvetna.
Vem vet?
Jah Hollis
Jag tror jag fick inspirationen av en artikel om bloggandet, som i sin tur fick mig att leta upp en blogg och kolla den.
Där blev jag lite småförbannad (av ett par kommentarer till bloggen) och tänkte skriva ett eget inlägg.
Och så hamnade jag här.
Ibland händer det saker man inte alls tänkt sig, eller hade jag kanske funderat på det här någonstans i det undermedvetna.
Vem vet?
Jah Hollis
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)