Trettio kronor förvandlades snabbt till fem

Ännu en dag i stillhetens tecken.
Jag har inte fått upp farten på det nya året så här långt och i dag har det sannerligen inte blivit mycket vettigt gjort.
Jag tog i alla fall en tur till Hemköp för att handla lite och för att använda en pengaavi jag fått från Telia eftersom de av någon anledning betalade tillbaka 146 kronor till mig.
Varför de inte kan reglera det på en kommande räkning, eller sätta in det på mitt bankkonto, fattar jag inte. Men de skickade i alla fall en avi som skulle blivit ogiltig om jag inte använt den i dag.
Därtill hade jag fått ytterligare en avi från Telia och den var på 30 kronor, så jag tog med även den till Hemköp som finns med bland alla affärer och andra som löser in dessa avier.
Ett aber med dessa avier är ju att man ska pröjsa 25 kronor per avi för att lösa in dem i butiker. Ja, mitt handlande på Hemköp slutade med att jag fick 121 kronor för den ena avin och de 30 kronorna på den andra blev värda fem kronor.
Inte hade det blivit bättre om jag gått till ett av Nordeas kontor för att lösa in avierna med pengarna de förmedlat till mig från Telia.
För där ska de ha 50 kronor för att lösa in en sådan här avi, trots att jag inte har begärt att få några pengar skickade på det här viset.
Undrar om banken hade tagit 50 kronor i avgift för att lösa in de 30 kronorna?
Skulle jag ha fått betala 20 spänn för att inte få ut en enda av mina kronor?
Det skulle inte förvåna mig.

Jah Hollis

En (förlust)dag på kapplöpningarna

Lobell Countess med kusken Peter Strooper kammade hem 200 000 kronor till hästens ägare genom att vinna Jägersros stora treåringspris i lördags. Foto: Jah Hollis

Det blev närmare tre miljoner kronor i vinst till dem som hade knåpat ihop sju rätt på V75-tävlingarna på Jägersro i Malmö i lördags.

Jag kan direkt avslöja att jag och min gode vän BT, som gjorde mig sällskap under eftermiddagen på travbanan, inte var bland dem.

Vi hade nu ändå en ganska trevlig dag i solskenet under kapplöpningarna och förlorade inte så värst mycket pengar, trots att det inte gick så väldigt bra på vinnare- och platsspelet heller.

Två rätt fick vi på våra V75-rader, det var de två första loppen som gick in. Sedan hade vi inte någon mer rad rätt (och det var vi som sagt inte ensamma om).

Så det blir att bita ihop och börja knega på onsdag igen.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Spel, V75, Jägersro, Trav, Vinst, Förlust, Vinnare, Plats

Deklarationen avklarad på fem minuter

En gång i tiden var det ett helvete för många svenskar när det drog ihop sig till deklarationsdags.
Någon gång i mitten av februari skulle det gångna årets inkomster och utgifter vara redovisade och inlämnade till skatteverket.
Det var mängder av blanketter som skulle fyllas i (jag minns hur min farsa brukade ägna timtals åt detta) och lämnas in och sista kvällen för inlämning var det rena folkvandringen till skattekontorens brevlådor.
Alla dagstidningar hade dagen efter en artikel om de allra sista som lämnade sina blanketter före midnatt.
Helst skulle det vara någon som som på stående fot och i sista minuten fyllde i sina blanketter.
Nu tillhör allt det där en förgången tid.
De flesta kan numera deklarera elektroniskt, via mobilen eller via datorn. Mystiken kring deklarerandet är borta och på måndag, som är sista dag för att lämna i sin självdeklaration lär det inte vara många blanketter som läggs i några brevlådor.
Själv hängde jag fast vid pappersvarianten så sent som till förra året.
Nu har jag för första gången deklarerat via datorn och det tog fem minuter (jag har bara inkomst från en arbetsgivare och bara kostnaden man som pendlare drar på sig att dra av).
Frågan är bara hur det kunde dröja så länge innan jag kom på detta.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Pengar, Inkomster, Arbete, Deklarera, Skatt, Deklaration, Skatteverket, Avdrag, Utgifter

Eventim snor sina trogna kunder på stora pengar

Som jag skrivit om tidigare i veckan, blev det inget av den länge emotsedda konserten med Drive-By Truckers på KB i Malmö.
Några av bandmedlemmarna blev sjuka och bandet fick avbryta sin pågående turné i Europa. Det är inte mycket att säga om det, annat än att det kom mejl både från biljettföretaget Eventim, som hade hand om biljettförsäljningen till bandets turné, och från de lokala arrangörerna, rockklubben KB i Malmö.
Man beklagade de inställda konserterna och förklarade att pengarna man betalt för de förköpta biljetterna skulle betalas tillbaka så snart som möjligt.
Så kom det ytterligare ett besked från Eventim, att man nu hade påbörjat återbetalningen och att jag inom tio dagar skulle ha 1 100 kronor, som jag betalt för fyra biljetter jag köpt via nätet, insatta på mitt bankkonto.
Men hallå!
Tio dagar? När jag betalar räkningar via nätet går det på en dag och inte tio.
Dessutom hade jag betalat 1 200 kronor för biljetterna. Men 100 kronor av det är någon mystisk "serviceavgift" som Eventim lägger ovanpå själva biljettpriset, 25 kronor per biljett för biljetter som jag själv skriver ut på min dator med mitt bläck och på mina papper.
De pengarna får jag inte tillbaka, och med tanke på att vi kanske är 1 500 personer här i landet som försäkrat oss om biljetter till Drive-By Truckers konserter i förväg (och satt in pengar på Eventims konto för flera månader sedan), så bestjäl Eventim oss på sammanlagt över 35 000 kronor (med ränta).
Egentligen borde man anmäla dem till Konsumentombudsmannen.
Men då får man väl köpa biljetter via bulvan i framtiden.

De tomma ölglasen på bilden är från Malmö brygghus, relativt nyöppnad kombination av bryggeri och bar/restaurang i gamla Mazettifabriken i Malmö. Där befann jag mig i goda vänners lag kvällen då jag skulle sett Drive-By Truckers.
Rekommenderas.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Biljetter, KB, Malmö, Eventim, Pengar, Drive-By Truckers, Inställt, Malmö brygghus, Konsumentombudsmannen, Öl

Moderaterna tycks hata tågtrafik

Det går bra för Sverige nu och tillväxten är starkare än vad man hade kunnat drömma om, fick vi höra på nyheterna och läsa i bladen i dagarna.
Alla var kanske inte lika entusiastiska som den borgerliga press som stämmer upp i jubelkörer så fort Anders Borg rättar till hästsvansen. Det finns fortfarande de som lyckas behålla sina kritiska ögon, öron och röster i framgångseuforin.
Lite märkligt känns det under dessa omständigheter att ett land så statt i framgång inte kan hålla sig med en kollektivtrafik som fungerar året om.
Man skulle kunna tro att Moderaterna och deras små lydpartier i alliansen hatar tågtrafik. Kanske föredrar man flyg, eller kanske egen bil eller taxi, eftersom man vill ta pengar från järnvägen och lägga på landsvägarna.
Ganska talande är väl, att när frågan om anslagen skulle diskuteras på utskottsnivå i riksdagen, kunde inte alla som sitter i utskottet vara med, eftersom deras tåg blivit försenade.
Att förlita sig på svensk tågtrafik i dessa tider blir allt vanskligare, speciellt med en sådan regering som vi nu sätter vår lit till.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Trafik, Tåg, Järnvägar, Vägar, Moderaterna, Regeringen, Anders Borg, Ekonomi

Hästarna på Jägersro sprang inte som vi ville

Helgen, och min sjukvecka, är över och det är dags att ta nya tag.
Fast i ärlighetens namn känner jag mig inte riktigt fit for fight än, speciellt inte sedan jag fått inleda med att duscha i kallt vatten.
Det verkar som om varmvatteninställningen i vårt hus bara har två lägen: antingen hett så man riskerar att skålla sig, eller i det närmaste iskallt.
Hästarna på Jägersro sprang heller inte vår väg när vi var där i lördags.
Det blev bara fyra rätt, som ju inte ger några pengar (det gjorde inte ens fem rätt denna favorittäta omgång), men vi var en trevligt gäng där och vi hade ganska roligt för en relativt billig peng.
Sedan träffade jag gamla bekanta sedan ungdomens dagar, goda vänner jag inte sett på väldigt länge och det höjde humöret.
Men nu bär det strax av mot jobbet igen.
Hoppas nu bara jag hinner jobba mina två dagar och ta mig hem igen innan vargavintern är över oss.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Ledighet, Väder, Hästar, Trav, Jägersro, V75, Snö, Oväder

Man kan ha det roligare än att vara sjuk

I dag, onsdag, har jag varit sjukskriven för första gången på över tio år.
Jag fick ont i halsen i måndags när jag var ledig, och det eskalerade så att jag fick stanna hemma från jobbet i dag och jag kommer att göra det i morgon med.
I dag har jag varit mer eller mindre utslagen och mest legat och försökt att hämta mig på något vis (och känt en stöt gå genom kroppen varje gång jag behövt svälja).
Ändå kände jag lite lätt dåligt samvete för att jag var hemma, det är som sagt mer än tio år sedan senast det hände, och så tänkte jag på den där karensdagen som gör att jag säker kommer att få ut en tusenlapp mindre på lönen.
Nog har det varit så någon gång de senaste tio åren att jag skulle ha behövt vara hemma på grund av sjukdom, men jag har jobbat ändå.
Inte för att det här med karensdagen hotat att rasera min ekonomi, utan kanske mer för att man ibland är närmast oersättlig i de snålt bemannade arbetsorganisationer som tycks finnas på de flesta arbetsplatser i dag.
Men jag är övertygad om att många, på grund av karensdagen, går till jobbet fastän de inte borde det.
Högerpartiet som styr Sverige med stöd av några småpartier på samma kant har försökt (och till viss del lyckats) slå i oss att vem som helst i landet i dag har två val: antingen jobbar man (följer arbetslinjen) eller så lever man på bidrag.
Att de anser att det handlar om ett val förstår man när de säger att de vill uppmuntra (eller kanske tvinga) folk att ta ett arbete i stället för att leva på bidrag.
Det låter ju kanonfint (dessutom är det ditt eget fel om du inte har ett jobb), men det är många i landet som vet att det inte är så enkelt, att många tvingas leva på bidrag för att det inte finns jobb. Och att leva på bidrag är inget liv i sus och dus.
Nej, det är något sjukt i hela det resonemanget med sänkta a-kassor och karensdagar för att folk till varje pris alltid ska tänka på jobbet i första hand, men jag märker själv nu att det smittat av sig på mig när jag känner samvetskval för att jag blivit sjuk några dagar.
Ett intressant reportage om detta finns att läsa i Dagens arbete.

Riktigt så illa som det kan låta i Goin’ Down Slow med Lightnin’ Hopkins här ovan är det inte med mig. Det finns hopp om livet, även om halsont inte är någon höjdare, men det är inte som att drabbas av kolera på Haiti.
Lightnin’ Hopkins var för övrigt en av vännen Bob Dylans tidigaste förebilder.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Sjukskrivning, Sjukdom, Karens, Karensdagar, Arbete, Bidrag, Alliansen, Arbetslinjen, Musik, Lightnin‘ Hopkins, Bob Dylan

Varför extraknäcker höjdarpolitikerna så mycket?

Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten nöjer sig inte med ett (troligtvis välbetalt) jobb som tjänsteman i moderaternas högre sfärer (eller som tidigare riksdagsledamot). Nej, hon låter sig bjudas på resor och hon extraknäcker med styrelseuppdrag.
Inte förrän det avslöjas hur det ligger till blir hon tveksam och väljer att avstå från extrainkomsterna.
Riksdagsledamöter, kvinnor som män, tjänar rätt bra med pengar jämfört med den genomsnittlige väljaren (och de tycks få sina löner höjda regelbundet utan tjafs med arbetsgivaren).
Men tydligen är det inte nog med löner i den klassen.
Våra folkvalda kanske har för lite att göra i riksdagen, de kanske är lite understimulerade i uppgiften som folkvalda.
För hur kan det annars komma sig att de tycks ha tid med andra jobb och extraknäck vid sidan av jobbet i riksdagen?
Det kan väl inte vara så simpelt som att det finns en girighetskultur bland våra riksdagsledamöter, att mycket vill ha mer?
Kanske gäller det att ta för sig av kakan medan man har tillfälle.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Pengar, Lön, Extraknäck, Riksdagen, Riksdagsledamöter, Sofia Arkelsten, Moderaterna, Folkvalda, Girighet

Livet: En radda kriser avbrutna av återhämtning?

På väg till jobbet i går, en underbar höstdag med klarblå himmel över Skåne och vägen kantad av träd i höstens alla färger (nej, bilden här ovan är från i somras), hörde jag på radion Anders Borg presentera sin budgetproposition.
Det viktigaste målet med budgeten lär vara "full sysselsättning", något man väl aldrig lyckats med i ett land styrt med kapitalismen som ledstjärna, men möjligen i någon stenhård diktatur.
Jag tycker nog att det viktigaste målet borde vara att skapa ett samhälle där alla människor får en chans att leva ett liv de tycker är ett värdigt liv i harmoni med sina medmänniskor och med naturen.
Men ska man nu tro Anders Borg så är livet av allt att döma en lång radda kriser med perioder av ekonomisk återhämtning däremellan.
Hur kul låter det?
Och hur realistiskt är det att sätta upp mål som "full sysselsättning" om det är så det ligger till? Borg och Moderaterna är ju inte heller ensamma om att fundera i de här banorna. Det verkar snarare inte finnas något parti som inte är inne på det här spåret.
Visst, jag (som jobbat överlägset största delen av mitt liv) inser ju att arbete ger en inkomst och att det kan ge mycket mer därtill.
Men var finns visionerna om vad vi ska kunna göra med våra liv och tillgångar om vi nu skulle lyckas hitta "sysselsättning" till nästan allihopa av oss?
Jag tror jag ska starta en sekt av något slag när jag funderat lite mer över saken.
Men först ska det bli quiz i afton hoppas jag.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Arbete, Budget, Budgeproposition, Politik, Anders Borg, Full sysselsättning, Quiz

Jah Hollis gör en välgörenhetsinsats

Fredag den 1 oktober (om ett par timmar när jag skriver detta) är det slutbetalat i kronor och ören här i landet.
Då blir våra små 50-öringar värdelösa ute i handeln (jag förmodar att banker kan lösa in dom ännu en tid) och allt kommer att kosta minst en krona.
Jag kommer inte att sakna de små kopparbruna slantarna. De har ofta, sedan lång tid tillbaka, hamnat i en speciell burk här hemma och antalet har växt genom åren.
Nu tog jag denna burk med 50-öringar, plus flera sådan småslantar som låg och gömde sig här och var, med mig till en bank vid Värnhem och tömde rubbet i en insamlingsbössa de hade där.
Pengarna går till en av de välgörenhetsinsamlingar som dragits igång för att samla in 50-öringar nu när de tas bort ut handeln.
Jag skulle tippa att jag bidrog med runt en hundring.
Och många bäckar små...

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om September, Handel, Pengar, Oktober, Höst, Mynt, Slantar, Kronor, Välgörenhet, Värnhem, Malmö

Här hittar ni Moderaternas verkliga ansikte

De kallar sig de Nya Moderaterna och har mage att kalla sig ett arbetarparti.
I grund och botten är de samma gamla högerparti med samma gamla ideal som går ut på att i första rummet värna överhöghetens privilegier och välstånd.
Vill ni se vad Moderaterna gör i verkligheten när de får oinskränkt makt så kolla in Vellinge, en liten kommun utanför Malmö, där bland annat Skanör och Falsterbo ligger.
Där har Moderaterna en bedövande egen majoritet i fullmäktige och en fullmäktigeordförande som numera kallar sig borgmästare (och i mer självgoda lägen "kung").
Göran Holm heter han och han har sett till att få sin beskärda del av medborgarnas skattepengar för att leva gott.
Se det är en riktig moderat det, i en riktig moderat kommun, och inte någon fjant som håller på och svamlar om att Moderaterna är ett arbetarparti och sådant trams.
Tänk på det nu när det är dags att rösta.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Högern, Moderaterna, Göran Holm, Vellinge, Pengar, Borgmästare, Politik, Val, Val 2010

Herren ger och herren tar…

Den som en gång tagit sig upp i de politiska toppskikten verkar alltid ha sitt på det torra på något vis, men verkar heller inte skämmas för att ta chansen att plocka till sig ännu mer.
Två exministrar är på tapeten för tillfället; den ena är Margareta Winberg som fått ut 22 000 kronor för mycket för det säkert oerhört betungande jobbet som styrelseordförande i Svenska spel.
För Winberg, den gamla sossen som tydligen har ett eget företag som tog hand om inkomsten, är väl detta småpotatis som säkerligen gör vare sig till eller ifrån i den personliga budgeten.
Men går det så går det ju (fast det tydligen inte gjorde det nu), och lite extra fickpengar kan man ju alltid försöka ordna fram.
Den andre är Sven Otto Littorin, mannen som tidigare predikade Moderaternas arbetslinje, som nu kan kassera in 112 000 kronor i månaden ett år framåt utan att ens anmäla sig på Arbetsförmedlingen (och efter att ha sagt upp sig själv).
Allt i enlighet med den svenska lag som säger att det är skillnad på folk och folk.
Herren ger och herren tar, men det verkar som om det oftast är den som redan har som ska vara given mer.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Pengar, Politik, Politiker, Ministrar, Sven Otto Littorin, Margareta Winberg, Lön, Arvode, Snikenhet, Lag

Undrar om Littorin anmält sig till AF?

Det gick raskt för Sven Otto Littorin att försvinna från sitt jobb och, verkar det som i alla fall, från Moderaterna när han väl bestämt sig för att säga upp sig.
Hade han nu varit en vanlig knegare, eller i alla fall haft något mer alldagligt jobb än det som minister i den svenska regeringen, hade det nog varit läge att anmäla sig på Arbetsförmedlingen nu.
Han kan ju å andra sidan, oavsett orsaken till att han har sagt upp sig verkar det som, ansöka om att utlösa en fallskärm som ger honom en rätt bra hacka.
Även om han nu har dyra vanor eller ej så borde han klara sig ett tag på de pengarna. Men sedan gäller ju de nya tuffare reglerna för arbetssökande, regler som han själv varit med och drivit igenom.
Fast i ärlighetens namn har jag svårt att tänka mig att en ex-minister ska behöva släpa sig till Arbetsförmedlingen för att få ut a-kassa eller några andra skärvor att leva på. Det är väl ändå trots allt fortfarande skillnad på folk och folk även i arbetslinjens tider?
Nu är frågan bara hur det ska sluta för teflonminister Reinfeldt.
Ska han klara sig ur detta med sitt politiska liv i behåll?

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Arbetslöshet, A-kassa, Sven Otto Littorin, Fredrik Reinfeldt, Reinfeldt, Moderaterna

Blåst på Bullens, bärs och bästa resultatet

Jag vet inte om det är en tillfällighet, eller om jag blivit mer på min vakt, men vid flera tillfällen den senaste tiden har jag blivit plockad på pengar och annat som jag fått för lite i utbyte för.
Det började för några veckor sedan när jag storhandlat i en varuhall modell lada i Västra hamnen i Malmö.
Av en ren händelse kollade jag kvittot (tyvärr inte förrän jag kommit hem) och upptäckte att man tagit betalt för en vara som jag definitivt inte köpt, en matvara för drygt ett par tior.
Jag beslutade att det inte var värt besväret att försöka få rätt mot butiken i efterhand.
En tid senare köpte jag några folköl i en nattöppen mack, betalade, struntade i kvittot och började inte förrän under färden hem att fundera över vad ölen egentligen kostat. Jag kom fram till att starkölsvarianten av dessa pilsner, inköpta på Systembolaget, skulle ha varit billigare än dem jag hade med i bilen hem.
Men då hade jag redan kört så långt att jag inte ville vända, åka tillbaka och (utan kvittot) börja bråka om kronorna jag tror jag blev blåst på.
Några kvällar senare stannade jag till vid en nattöppen mack igen, men nu när jag kommit hem till Malmö, handlade tre franskbrödbullar, mjölk och (be mig inte att kort förklara varför) en burk Bullens pilsnerkorv.
Det kostade över etthundra spänn, men det var inte förrän jag kommit hem jag började tänka efter om det inte varit en väldigt dyr korvburk. Jodå, mycket riktigt hade jag, enligt det sparade kvittot, fått betala för en bulle och tre burkar korv.
Den här gången ryckte jag upp mig. Två nätter senare tog jag svängen förbi macken på väg hem och ställde dem (samma personal som jag handlat av två nätter tidigare faktiskt) inför faktum.
Utan knot blev allt korrigerat och jag valde att utan kostnad (fråga mig inte varför) ta med mig ytterligare två burkar korv hem.
Men i kväll kom på något vis droppen när jag var och quizade med två quizkamrater på den där andra, lite folkligare, quizkrogen vi brukar gå till då och då. När en av vännerna betalt sitt och gått hem satt BV och jag kvar en stund och betalade vår del när vi gick.
Jag tyckte vi fick betala för mycket, men damen i baren försäkrade att det bara var vår del av notan vi skulle betala.
Så var det inte visade det sig när jag kollade kvittot.
Notan var saltad med två öl, men vi fick pengarna tillbaka utan annan förklaring än att damen som tog betalt räknat fel.
Vad värre är kanske att vi tidigare nog blivit blåsta på kvällens quizseger med.
Enligt quiz mastern vann ett lag som skulle haft två poäng mer, än vad vi skrapat ihop för att hamna på andra plats. Därtill hade vi fel på bara tre frågor samtidigt som vi i efterhand fick veta att vi varit ensamma om att ha rätt på tre av kvällens frågor.
Logiken säger att vi då borde ha vunnit, men att det blivit fel i sammanräkning eller rättandet eller någon annanstans på vägen.
Nu ställde vi inte till någon scen om detta eftersom det handlar om ett quiz under lite lättsammare former och där det inte väntar några platser i en årsfinal för lag med tillräckligt många segrar.
Så vi lät det hela passera och höll god min i vad som (förhoppningsvis) inte var elakt spel.
Jag menar, det kunde ha varit värre.
Man kunde ha varit Mona Sahlin.
Men lär av detta att hålla ögonen på pengar och kvitton, mina vänner.
Jag tänker i alla fall fortsätta med det nu.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Pengar, Kvitto, Kvitton, Nota, Notor, Betalning, Malmö, Kristianstad, Öl, Korv, Varor, Handla, Quiz

Jag tror Skattebetalarna skojar med oss

Skattebetalarnas förening i Sverige heter numera Skattebetalarna och gör tydligen fortfarande anspråk på att tala för alla som betalar skatt.
Vilket ju är lögn och förbannad dikt.
Just nu har de en annonskampanj på gång i diverse tidningar där de vill locka oss att titta på något som heter skattretande.se.
I en annons för detta står en man, som påstås heta Morgan Huber och lär ska bo i Kristinehamn, framför sin inte helt skruttiga bil och ser lite småledsen ut. ”Varför är Morgan orolig?”, står det ovanför honom.
Jo, han bor i Kristinehamn och åker varje dag bilen de knappa tre milen till jobbet i Karlskoga och hem igen. Så nu får tankarna på att bensinskatten kanske kommer att höjas honom att se mörkt på framtiden.
Och buss är inget alternativ, för enligt texten i annonsen går bussen mellan de båda städerna "för sällan".
Vem som vill kan kolla busstidtabellen för rutten i fråga och se att den, från femtiden på morgonen fram till nästan midnatt går en gång i timmen. Hur ofta tycker Morgan att bussen ska gå för att han ska ställa den bensinslukande bilen och ta bussen i stället?
En gång i kvarten kanske?
Jag vet inte om de som kallar sig Skattebetalarna driver med oss eller om de tror att vi är helt dumma i huvudet.
Deras chef hyllade för övrigt nu på sin blogg McDonalds och alla andra globala multinationella företag.
Snacka om dålig tajming.
Han tycker säkert BP gör ett bra jobb i Mexikanska golfen med.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Pengar, Skatter, Annonser, Bluff, Lögn, Skattebetalarna, Kampanj, Mexikanska Golfen, BP, McDonalds, Bensin, Bensinskatt

Jah Hollis hatar det stressiga livet

Jag har sagt det många gånger förr: jag ogillar situationer där jag måste stressa mig fram i livet.
Men samtidigt verkar det som om jag alltför ofta hamnar i, eller kanske försätter mig i, sådana situationer.
Som nu, när jag strax ska iväg och köra tio mil till jobbet, gå och kolla på en tänkbar övernattningslägenhet och sedan jobba till klockan ett i natt.
Det känns överlastat på något vis och ändå tycks jag ha gått in i detta med öppna ögon.
Var hittar man det lugna livet utan för mycket "monkey business"?

Jah Hollis

Andra bloggar om: Jobb, Arbete, Fritid, Pendling, Bilar, Stress, Chuck Berry, Keith Richards, Rock

Jah Hollis visar gott ledarskap

Som den trogne läsaren (det finns väl mer än en) av min blogg kanske minns (det handlar om en fyra, fem dagar sedan) var jag i tisdags med om ett par saker som kan få betydelse för min framtid.
Först var jag och träffade min personliga bankman för allra första gången, och sedan var jag och träffade en coach/mentor som jag enligt min arbetsgivare måste träffa som en del i ett utbildningsprogram.
Bankmannen, som är en mycket trevlig kvinna, ville träffa mig helt enkelt för hon tyckte jag borde reda upp lite i min röra av mer eller mindre lyckade sparkonton.
Visst, banker handlar också i ett givet egenintresse, men efter en stund kunde jag gå därifrån och känna att mina sparpengar faktiskt nu ska kunna förränta sig på ett bättre vis.
Att jag faktiskt lyckats sätta undan en del sparpengar genom åren beror för övrigt inte så mycket på att jag är född smålänning, som att jag inte dragit på mig några skulder. Jag äger min lägenhet och min bil och mina gamla elgitarrer. Inte så dumt.
Från banken gick jag till coachen/mentorn för ett premiärmöte. Eftersom jag har en mycket låg, men dock chefsbefattning på jobbet var jag tvungen att göra detta.
Jag är superskeptisk mot vår tids övertro på coacher som ska lösa allt, men just denne coach (en man nästan jämngammal med mig) gav ett sympatiskt intryck och vårat två timmar långa samtal (mycket om Bob Dylan) gjorde mig på gott humör.
Bäst minns jag hans kommentar när jag berättade att jag var stolt över att ha rekommenderat en ganska oprövad tjej till ett vikariat på jobbet, och det visade sig att hon var en fullträff.
"Det ska du vara stolt över. Där visade du prov på ett gott ledarskap", sade han.
Och ett sådant erkännande vet jag inte att jag någonsin fått av någon på jobbet.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Jobb, Pengar, Chef, Banker, Ledarskap, Coacher, Mentorer, Bankmän

I oktober blir Jah Hollis en fri man...

Den som är satt i skuld är inte fri.
Var det så han uttryckte det en gång i tiden, Goran "Den levande kanonkulan" Persson?
Jag betalade just månadens räkningar och kunde konstatera att jag snart har betalt av bilen jag köpte för att kunna pendla till och från jobbet.
Enligt avbetalningsplanen kommer bilen att vara min, min, min i början av oktober.
Och eftersom jag sett till att inte skaffa mer studieskulder än att jag snabbt kunde betala av dom, och köpte en lägenhet för en spottstyver på den tiden det var billigt, så kommer jag att vara skuldfri, alltså en fri man enligt Gorans definition, i höst.
Ja frånsett lite småskulder på kontokortet då.
Förresten, vad är en spottstyver?

Jah Hollis

Andra bloggar om: Arbete, Pengar, Skuld, Skulder, Göran Persson, Avbetalning, Studielån, Lägenhet, Boende, Spottsyver, Frihet, Rage Against the Machine

Vilka är de egentliga parasiterna?

Parasiter som lever på andras arbete, utan att själva dela med sig av vinsten de gör.
Det skriver en politisk redaktör på högborgerliga Stockholmstidningen Dagens Nyheter om.
Och vilka är då dessa parasiter?
För mig låter hans beskrivning och definition på pricken som en aktiespekulant.
Av en aktiespekulant krävs en minimal arbetsinsats och en chans till stora vinster ur bolag som drar ihop vinstpengarna via sina anställdas arbete. Och aktiespekulanten är väl en som definitivt inte har någon tanke på att dela med sig av vinsten till de som genererar den, om det inte är alldeles tvunget.
Alltså borde aktiespekulanten vara själva sinnebilden för denna parasit som lever på att andra arbetar åt honom/henne.
Men det är naturligtvis inte detta den högavlönade redaktören på DN skriver om.
Det vore honom säkert mycket främmande att kritisera det systemet.
Nej, nu ska jag iväg och dra ihop lite stålar till alla som har aktier i företaget jag jobbar för.

Jah Hollis

Andra bloggar om: DN, Dagens Nyheter, Pengar, Vinst, Parasiter, Aktier, Aktieaffärer, Spekulation, Arbete, Vinst

Jag har i alla fall betalt mina räkningar

Här går det undan. Strax dags att åka till jobbet igen.
Mellan uppvaknandet och till det att det är dags att sätta sig i bilen har jag i alla fall varit en ordentlig medborgare och betalt mina räkningar för den här månaden (och kommande månads hyra).
Sammanlagt lite över åttatusen ska dras från mitt konto. Och så får man väl konsumera lite mer och vara en ännu godare medborgare och lätta finansminister Anders Borgs tunga börda.
Har jag förstått saken rätt, är det genom att konsumera vi tar oss ur krisen. Ju fortare vi bränner Jordens tillgångar, desto bättre kommer vi att få det. Eller?
Man ska i alla fall vara glad att man har ett jobb...bla, bla, bla...

Jah Hollis

Andra bloggar om: Arbete, Pengar, Kris, Budget, Finanser, Räkningar, Anders Borg, Beatles