Jag kan inte låta bli det. Jag är en aning fixerad vid det här med midvintersolståndet. Årets mörkaste dag har börjat och jag kan förstå att människor förr i tiden lade stor vikt vid den dagen.
Så varför skulle inte vi göra det i dag också?
Den dag som nu gått blev inte vad jag hade planerat. Quizkvällen i går blev vildare än jag tänkt mig och det straffade sig i dag. Jag drack fler öl än jag borde, och det var rent allmänt en rätt uppsluppen afton.
Arbetskamrater, gamla och nya, dök upp och en av dem fyllde 50 år. En kvinna som jag gillar och som bjöd in mig till kalas. Problemet är bara att jag inte minns när och var. Till slut vinglade jag hem på min cykel bara för att upptäcka att jag hade tappat mina hemnycklar.
Märkligt nog var jag i det läget så klarsynt (jag hade nyckeln till BT:s lägenhet med mig och kunde i nödfall ha sovit där) att jag cyklade tillbaka till utgångspunkten. Och till min oerhörda glädje hittade jag nyckelknippan med nyckelringen Lisa gjort åt mig liggande på marken vid cykelstället. Den måste ha legat där minst en halvtimme utan att någon annan lagt beslag på den.
Ibland har man tur (i oturen). Och, ursäkta att jag tjatar, nu går vi mot ljusare tider igen. Men jag tvivlar på att det är den nya regeringen vi har att tacka för det.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar