Hemma igen efter en av de alltmer sällsynta utflykter jag gör till de forna lek- och jaktmarkerna. Och fort gick det, hann inte med alla jag så gärna skulle ha velat hälsa på under julhelgen. Ni som känner igen er: det får bli nästa gång i stället.
När man inte har kört bil på länge är det rätt påfrestande, men intressant, att ge sig ut på långfärder. Den här gången har inget uppseendeväckande hänt, det är tydligen normalt nu att ingen håller hastighetsbegränsningarna och så vidare, så varför bry sig?
Fartkameror och höjda böter tycks inte skrämma en majoritet av dem som är ut och kör bil. Den här gången lät jag mig i alla fall inte uppröras och trots omväxlande minusgrader och dimma gick det - japp - vägen.
Nu är frågan om man ska ut och ta ett par bärs, sedan jag lyckats fickparkera bilen på en acceptabel parkeringsplats, eller ska man vara ordentlig och ta det lugnt inför morgondagens jobbande?
Ute smäller det som i Beirut när det är som värst.
Jag fattar fortfarande inte hur det kan vara tillåtet att sälja detta djävulstyg som kallas fyrverkerier (men som bara är till för att föra maximalt oväsen) långt före nyår för att omogna snorhyvlar ska förpesta tillvaron för oss andra. Jag fattar inte heller hur exempelvis en cykelaffär helt plötsligt kan förvandlas till en sprängämnesbutik.
Nej sätt in dom snikna handlarna i ett rum tillsammans med dom som slänger deras varor omkring sig veckovis före nyår och spräng sedan några rejäla fyrverkerier bland dom. Kanske är det inte lika kul efter det.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar