Jag accepterar kaos. Jag är inte säker på att kaos accepterar mig.
Visdomsord från Bob Dylan, skrivna i en baksidestext till en av hans tidiga plattor. Ja han var så produktiv då att han var tvungen att använda även skivomslagen för att få ur sig allt.
Mitt hem är kaos och jag har aldrig kunnat acceptera det. Om det har accepterat mig har jag inte den blekaste aning om.
Men i kväll när jag lyssnade på reprisen av Godmorgon, världen! samtidigt som jag fixade lite ordentligt käk, fick jag stöd för att jag ska acceptera kaoset.
Gabriella Ahlström, hon som säger ”jättegång” i stället för ”rättegång” och nu sade ”jensa i jöjan”, hade läst en bok som heter A Perfect Mess och filosoferade lite runt den.
Enligt den boken är jag helt rätt på det. Mitt överbelamrade skrivbord och böckerna och skivorna som börjar ta över golvutrymmena är helt OK.
Och inte nog med det, författarna tog guvernör Arnold ”Arnie” Schwarzenegger som exempel på hur rätt deras teori är.
Och jag inser nu hur rätt Bob Dylan måste ha varit på det när han skrev den där baksidestexten.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar