Det är mycket död och sorg nu. Nyss läste jag att journalisten Lars Orup har dött. Han var gammal, 88 år, så kanske är beskedet inte chockartat.
Men visst var han en del av den tid jag själv har växt upp i. När jag som liten tittade på morsans och farsans tv var hans ansikte snart bekant, och när han var i tv:n var det alltid allvarliga saker det handlade om, eller tråkiga saker.
Dock tror jag han var en av dem som väckte mitt intresse för vad som händer i världen omkring oss. Och för journalistiken i allmänhet. Senare visade det sig ju att mannen hade humor också och distans till sig själv.
Det undrar jag om man kan säga om den Orup som kanske är ett större medienamn nu. Honom kommer jag nog för alltid att sammanknippa med lättviktig tramsmusik.
Jah Hollis
2 kommentarer:
Köpte ett oförstört vinylex av "Orup" - 1988.
En platta jag letat efter länge.
5 spänn - det var den värd lätt.
Jagad av vargar - Danvikstull - Min mor sa till mig - mm..
Skitbra popplatta/pop-platta (Flap-Flap) fån en snickare värd namnet.
Resten av hans produktion vet jag bara att det går mig förbi.
Concrete Kid
OK min gode Concrete Kid (det var tider det), något måste han väl ha gjort rätt efter att ha överlevt så länge i branschen. Och för en femma kan man ju förlåta ett och annat.
Men Snorup är inte min kopp te.
Nä, man måste va’ lite utmanande, som han sade Lindeman.
Skicka en kommentar