Twingly statistik

fredag 12 september 2008

Dags att Dylan får Nobelpriset nu


Hösten är redan här, utan att jag har badat i havet en endaste gång.
Snart är vi inne i Nobelprisdiskussionernas tid, och jag menar inte fysik eller kemi.
Vi talar om litteratur.
Och jag hävdar med en åsnas envishet att det är dags att ge detta pris till Bob Dylan nu.
Jag antar att det blir någon långtbortistansk konkret-poet som får det, men jag bara känner att jag måste lägga min röst på Dylan.
Texten till låten på videon här ovan talar för sig själv.
Hur låten lät när Bob Dylan spelade in den i den psykedeliska yran på sextiotalet kan ni höra här.
Jag har svårt att hitta någon annan som skriver något som har fångat min verklighet så här långt, ja sedan jag fyllde tolv (ja som mitt gudbarn gör nästa vecka).

Jah Hollis

Pingat på intressant.se

Andra bloggar om: , , , , , ,

torsdag 11 september 2008

Det blev VM-kvalet som drog längsta strået

Efter en snabb koll med övriga i quizlaget i går hoppade jag på VM-kvaltåget och såg matchen Sverige-Ungern i sällskap med O och BV. Och samtidigt som vi satt och våndades över Sveriges tafatta spel i den första halvleken pågick quizet bara ett kvarter därifrån - utan medverkan från Caltex & The Oxymorons som skam att säga ännu inte har tillräckligt många segrar i år för att ha en säker finalplats.
Efter paus i fotbollen fick vi i alla fall se en helt annan match och enda skönhetsfläcken var väl Ungerns hafsiga reduceringsmål på övertid.
Synd också att Zlatan verkar ha det så motigt att han själv verkar väldigt missnöjd med läget.
Skrällen nummer ett i VM-kvalet i går var väl att Danmark på ett närmast otroligt sätt lyckades vända underläge borta mot Portugal och vinna. Men det ville danska laget tydligen inte att tidningarna skulle skriva om, vilket väl bara visar hur barnsligt känsliga för kritik vuxna karlar kan vara ibland.
Ett MFF-mål blev det också i kvalet i går, då Jonathan Johansson satte ett av tre finska mål när Finland spelade oavgjort mot Tyskland, vilket ju får sägas var rätt strongt.
Och i kväll har jag chans att ta igen quizabstinenesen.
För torsdagar är det quiz på Fagans.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

onsdag 10 september 2008

Ska man quizza eller kolla VM-kvalet?

Alltid ställs man inför dessa valsituationer. I kväll är det quiz igen, men det lär inte bli mycket till uppslutning från mitt lag eftersom det är VM-kvalfotboll på tv samtidigt och M dessutom befinner sig i Stockholm.
So what can a poor boy do? som dom sjunger Rolling Stones.
Jag är verkligen splittrad i den här frågan. Jag är ingen fotbollsfanatiker, men visst kan det vara kul att se landslaget spela, om dom nu inte spelar lika lamt som mot Albanien senast.
Å andra sidan är ju quizzandet en favoritsysselsättning. Men om ingen av lagkamraterna dyker upp (ja dom som kollar fotbollen dyker väl upp efter att matchen (och quizet) är slut) är det ju heller ingen höjdare.
Lever gör jag i alla fall, i motsats till vad en antal vetenskapsmän tycks ha fruktat. Världen har inte gått under i dag, men i går kväll tog jag för säkerhets skull en öl på Pickwick och tackade några stammisar för tiden som varit.
Man kunde ju inte säkert veta.
Och en öl är sällan fel.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

tisdag 9 september 2008

Blade Runner är ett tidlöst konstverk


Äntligen lyckades jag i går kväll ta mig till biografen Spegeln här i Malmö och se Ridley Scotts Blade Runner: The Final Cut.
Jag fattar inte riktigt att jag, jag som i yngre år kunde se film på bio flera gånger i veckan, ska ha så svårt för att ta mig till en bio nuförtiden. Det visas fortfarande en hel del bra film och det är sant: film är bäst på bio.
Blade Runner har jag sett flera gånger i olika versioner tidigare, på bio, i VHS-format och i dvd-format. I orginalversion och i director’s cut.
Det är egentligen inte så väldigt mycket som skiljer de olika versionerna åt: det är några inlagda och borttagna scener, bland annat det "lyckliga slutet" från den första bioversionen.
Men Blade Runner är och förblir ett tidlöst mästerverk, ett konstverk där berättelsen, skådespelarnas insatser, scenografin, effekterna (jovisst det är SF) och musiken bildar en helhet av sällan skådat slag.
Jag ska inte ge mig in på någon recension nu, bara konstatera att trots att det är över 25 år sedan första versionen av Blade Runner hade premiär, känns det inte som att den har åldrats.
Visst, när vi nu närmar oss året när berättelsen utspelas, 2019, har vi redan ett slags facit till en del av de tekniska förutsägelserna en science fiction-berättelse alltid måste jobba med.
Det förekommer till exempel inga mobiltelefoner i Los Angeles 2019, den utvecklingen kunde man inte förutse i manus (men de har å andra sidan också elva år på sig att försvinna).
Dataskärmarna i Blade Runner är rent utseendemässigt rätt primitiva, bulliga saker som vi vet redan ersatts med platta skärmar.
Dock: Genmanipulation, kloning och mixtrande med mänskligt liv, som är det som Blade Runner så genomträngande kretsar kring, har vi långt ifrån sett slutet på än. Och det skulle inte förvåna mig om vi är på väg någonstans åt det hållet dit utvecklingen i Blade Runner pekar.
Samtidigt måste jag ju påpeka att Blade Runner, som god science fiction ska göra, handlar om mycket mänskliga problem, existentiella frågor som ger många tillfällen till eftertanke.
Och den innehåller inte en enda onödig bildruta.
Ta chansen att se den om ni kan!

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Utan ord den 8 september 2008

Ja, då var det dags för ytterligare en bild Utan ord.
Fler sådana hittar ni hos Pumita.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

måndag 8 september 2008

Ett Fototrissförsök: Tema trekantigt



Det känns faktiskt rätt inspirerande för bildsinnet att försöka åstadkomma något bildmässigt på bloggen också.
Så nu hoppar jag på det som kallas Fototriss, med det vanliga förbehållet att jag kanske inte hinner eller orkar nästa vecka.
Men i dag tog jag faktiskt tre bilder på raken på temat Trekantigt. Det är inte klokt vad trianglar man har omkring sig om man bara tittar efter ordentligt.
Här har ni i tur och ordning:
• En lite stukad och sliten varningsskylt med en vägarbetare någon klottrat på.
• En pytteliten triangel på trottoaren, liten men viktig för slutresultatet (och så några till av en ren slump).
• Ja, i den tredje bilden får ni väl hitta triangeln (det finns faktiskt minst två i bilden, men bara en Triangeln) själva bland alla kvadrater och rektanglar.

Fler bilder på temat Trekantigt finns här.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Här har ni skofyndet från Oskarshamn

På begäran av en trogen läsare ska jag modeblogga lite i dag och visa en bild på skofyndet jag gjorde vid mitt besök i Småland nyligen.
Jag är ju inte den som handlar nya kläder i parti och minut, och jag har föga kännedom om märkeskläder. Men något slags märke brukar det ju vara på de kläder jag skaffar mig, och jag håller mig väl till sådant jag av många års erfarenhet vet att jag brukar trivas med.
Jag lever också i tron att många kända märken som överlevt många modesvängningar måste ha kvalitet i botten, annars skulle de väl försvinna från marknaden (ett bevis är väl mina Adidas-skor som fortfarande funkar bra efter att ha använts flitigt under två år).
Sedan är det en annan sak att man kanske får betala en del för själva märket också.
Nåväl. I en av de småländska dagstidningarna fanns det en annons från en av dessa skokedjor som mest säljer billigt och som ofta håller till i obskyra omgivningar typ industriområden.
Men denna affär kunde erbjuda skor från Fred Perry, ett märke som väl inte är obekant och som har klara associationer till popmusik och som fått namn efter en tennisspelare som var verksam innan Björn Borg var påtänkt.
Dessutom var priset nedsatt med en hundring per par.
Personalen i butiken var trevlig, skorna passade perfekt och jag slog till med två par direkt och fick rabattkort och någon skovårdsprodukt på köpet och kände mig helt enkelt mycket nöjd när jag körde mot Malmö.
Som synes är det ett par svarta och ett par vita, så om jag för en kväll vill vara en "wild and crazy guy" kan jag ju ha en svart och en vit sko.

Jag har också noterat att det råder en viss förvirring om vad man ska kalla skor för nuförtiden. Mina FP kallas i annonseringen sneakers men skulle nog även kunna kallas streetskor eller walkingskor på nysvenska.
Jag vet inte vad det är för fel på promenadskor, men jag såg i Sydsvenskan i dag en annons där man sålde "walkingskor, utmärkta för långpromenad".
Ja, du söte Jesus.
Vi svenskar är språkligt på väg ut i ödelandet.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

lördag 6 september 2008

Två nyanser av rött och nya kval

Tog en stilla hemmakväll i går efter att ha varit på System-
bolaget i Hansacom-
pagniet för att skaffa några Red Seal Ale som blivit ett hett val bland några av mina bloggvänner.
Efter att ha landat några i korgen föll blicken oväntat på några kartonger Red Stripe, legendariskt jamaicanskt lageröl. Jag har provat det förr (vilket jag inte har med Red Seal) och vet att det inte är någon större smaksensation.
Jag tyckte i alla fall att det skulle vara kul att testa en annan röd nyans att jämföra med, så jag kånkade hem några Red Stripe också.
Jag började givetvis avsmakningen med en Red Stripe, och Studio One DJ’s i skivspelaren, och mycket riktigt är den aningen vattnig med mycket lätt beska.
Detta är ju typiskt för lager från varma länder; ölen ska väl huvudsakligen vara en törstsläckare i hettan.
Som sådan fungerar också Red Stripe och smakmässigt föredrar jag den framför till exempel blaskig Corona.
Kultstatusmässigt kan dock Red Stripe inte få mindre än fem av fem möjliga. Satt som en smäck till Prince Francis Rock Fort Shock.
Red Seal Ale var dock, inte helt oväntat av vad jag fått veta, en helt annan femma. Härlig bärnstensfärg, rödlätt mäktigt skum och riktig doft av ale.
Beskan är tuff, kanske inget för den som till exempel tycker Murphy’s Red är så långt man kan gå när det gäller ale.
Men amerikanska Red Seal är helt klart en klar konkurrent till de bästa europeiska alen och inte olikt en del av de ale som kommer från Oppigårds bryggeri.
Rekommenderas, men man ska veta att om man inleder med en Red Seal, är det inte många öl som kan konkurrera med den första smakupplevelsen. Man blir närmast lite bedövad, men skönt bedövad.

Jaha, och nu är det snart dags för helvetets kval igen. Sverige inleder VM-kvalet borta mot Albanien och det känns som om det kan sluta hur som helst. Hoppas nu Henke och kompani kan lyfta sig efter den darriga insatsen i EM-slutspelet.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

Hur kan det bli exakt en miljard kronor?

Våran socialminister Göran Hägglund, också ledare för förlorarpartiet Kristdemokraterna, säger att regeringen i år ska satsa en miljard kronor på att korta ner köerna till vården i landet.
Det gör han i ett långt och ordrikt inlägg på DN debatt, ja så långt att jag själv inte har orkat ta mig igenom det.
Men oavsett innehåll, oavsett om det är en bra och behövlig satsning, så är det en sak med denna Alliansens frikostighet med skattepengarna som förvånar mig.
Hur kommer man fram just till att man ska satsa en miljard?
Är behovet av pengar till att korta vårdköerna exakt en miljard?
Jag tycker det verkar märkligt att man får en så jämn summa. Men det låter väl bättre, och kraftfullare inför väljarna, än till exempel 976 miljoner.
Det är en annan tyngd i just en miljard kronor, och det är ju jämnare och enklare än till exempel 1,023 miljarder.
Så måste det väl nästan vara, va?

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

fredag 5 september 2008

Fredagkvällar är amatörernas afton

Sommaren har definitivt inte givit slaget förlorat än, den saken är klar.
Eftermiddagen och början av kvällen bjöd på kanonväder här i Malmö och jag kunde vid en runda upp till stan konstatera att det var knökat på stamstället Pickwicks uteservering.
Jag funderade en stund på att slå mig ner och ta en stärkande pint innan det var dags att ta cykeln hem igen. Men så såg jag att där fanns inte en ledig plats och inte en människa jag kände igen (utom personalen).
Så slog det mig: fredagkväll är ju amatörernas afton när det gäller att gå ut och dricka. Det är då kontorsfolket tar sin "after work" och blir fulla och galna och glömmer bort att de ska hem och vila upp sig.
Jag unnar dem gärna detta nöje, men fredagar smyger jag mig nog hellre undan till lugnare platser och återkommer en annan dag.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Fredagsfärgen: Grått


Jag har blivit lite förtjust i det här sättet att bildblogga, att bara lägga in en bild utan någon egentlig kommentar till den. Nu hoppar jag på det tåg som kallas Fredagsfärgen och ger ett grått bidrag. Sedan får vi se om jag har något att komma med nästa fredag också.
Faktum är, att i denna bild döljer sig också (delvis) namnet på ett obskyrt småländskt punkband. Den som fixar vilket det är, får en medalj.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

torsdag 4 september 2008

Jag tror vi gav bort en quizseger i går


Quiz i går och uppslutningen var väl inte den bästa, bara Ol´Hell och jag från ordinarie laget plus tillfällige inhopparen E som inte hittade någon i sitt lag på plats.
Och så fick vi hjälp med en och annan fråga av R som ändå höll sig lite ifrån själva tävlandet.
På något vis lyckades vi, trots att vi var så få, trassla till det och vi lyckades med klassikern att glömma fylla i svaret på en fråga vi kunde.
Så vi hamnade på 17 eller 17,5 poäng (inte ens det har jag koll på), vilket innebar platsen efter de tre topplagen.
Segrarna, som jag heller inte minns namnet på, hade 19,5 poäng vilket alltså var högst två och en halv poäng bättre än vårt resultat.
Hänger ni med?
Hade vi nu inte glömt att fylla i den frågan vi kunde men glömde att skriva svaret på samt valt ett par andra svarsalternativ vi hade uppe på ett par andra frågor, ja då hade vi haft de där 2,5 poängen som fattades.
Det var barchefen Bryan som var quizmaster, och hans musikfrågor passade mig, som så ofta, som handsken.
Sedan körde han lite i den gamla skolan med en fråga om James Bond (den vi kunde men glömde att svara på) och en om The Magnificent Seven, västernfilmen som bygger på De sju samurajerna, och som man tydligen borde memorera en del fakta om eftersom den lär dyka upp i quizsammanhang igen, precis som Agent 007.
Vem sade något om bortförklaringar...?


Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

onsdag 3 september 2008

Mystiska meddelanden i omgivningen 2

Det går fortfarande att göra ett och annat fynd om man kollar tidningsannonser, den saken är klar.
Vid mitt besök i Småland gångna veckoslut såg jag att en skobutik sålde ut diverse skodon till låga priser. Det var mest obskyra märken, lågpris i ordets rätta bemärkelse, men mitt bland glaspärlorna hittade jag ett par ädelstenar.
Butiken låg i ett industriområde, på vägen söderut, så när jag skulle tillbaka till Skåne stannade jag till och köpte inte mindre än två par av dessa skor (och jag funderar på att i sann modebloggaranda lägga ut en liten post om dessa dojor senare).
I går fick ett av paren den första testpromenaden i Malmö och när jag packade upp dem föll den lilla påsen på bilden ut ur kartongen. Den innehåller "Silica gel desiccant", någon typ av kristaller som ska se till att skydda skorna från eventuell fukt i kartongen.
Det som fick mig att återanvända rubriken ovan, var varningstexten på den lilla påsen: "Do not eat. Throw away".
Alltså, måste man tala om för folk att de inte ska öppna en pappersförpackning de hittar i en kartong med nyinköpta skor, riva upp den och sedan äta upp innehållet???
"Jamen titta vad som ligger här då. Det kanske gör sig gott till spaghettin!"
Fast vem vet, man kanske skulle testa det i kaffet i morgon.
Det kanske bara är en avledningsmanöver?
Man kanske blir hög som ett hus.

Nu drar det ihop sig till quiz igen. Om ett par timmar ska jag vara på plats på Pickwick för att träffa Ol´Hell och quizza och höra hur han hade det i Dublin.
Jag hoppas vi får förstärkning i laget, vilket inte är helt säkert, eftersom det inte är vår "ordinarie" vecka.
Men det ordnar sig nog på något vis.

Vi klarar oss nog bättre än den ryske höjdhopparen som försökte hoppa när han var helt plakat. Det skulle man nog kunna påstå är dagens höjdarnyhet på sportfronten.
Men när vi quizzar har vi, till skillnad från denne höjdhoppare, kanske en viss fördel av att dopa oss lite innan tävlingen börjar, och gärna under den också.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

Dagens fråga: Vad kommer att hända här?

Ja, sedan måndag kväll är jag tillbaka i min ingrodda håla i Malmö. Märkligt nog tedde den sig inte så ingrodd, utan rätt hemtrevlig, efter några dagar vid Smålandskusten.
Inte för att det är något fel på Smålandskusten, tvärtom, men det kändes som jag fått mitt behov tillfredsställt för den här gången.
Jag hade huvudet fullt av uppslag till blogginlägg när jag var hemma i Malmö igen, men det var inte så enkelt att bara sätta sig ner och skriva det som fanns i skallen.
Så nu går jag ut med en rätt enkel inläggsvariant och hoppas komma till de tyngre upplevelserna senare.
Jag har varit ute på cykel i Malmö (det är jag rätt ofta) och ställdes då givetvis flera gånger inför övergångsställe-problemet.
Jag tycker jag på något vis lyckades fånga det rätt bra på den här bilden från Kungsgatan där ett av stans mer trafikerade cykelstråk går. Stråket är också min vanligaste cykelväg upp till centrum.
Parallellt med den dubbelriktade cykelbanan finns också en gångväg och det är mycket folk som rör sig på Kungsgatan; där finns skolor och hyreshus och kontor typ skatteförvaltningen längs denna lummiga gata, som för ett antal år sedan var känd som Malmös illa beryktade horstråk.
Problemet med övergångsstället finns vid Exercisgatan där cykelbana och övergångsställe sida vid sida korsar sagda gata.
Uppenbarligen finns det olika regler för cyklister och gående när de ska över en gata på sina respektive övergångsställen. Det är med andra ord upplagt för trubbel här.
På bilden har ni ett gäng olika typer av trafikanter som ska ta sig genom denna korsning Kungsgatan-Exercisgatan.
Så nu frågar jag er mina vänner: Vad tror ni händer efter att jag tagit den här bilden?
Vem stannar och vem fortsätter förflytta sig, och vem gör egentligen rätt?
Fundera lite.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

måndag 1 september 2008

onsdag 27 augusti 2008

Jah Hollis ska lämna sin ingrodda håla


Snart är jag halvvägs inne i min semester och ännu har jag inte tagit mig något längre stycke. Och någon utlandsresa lär det nog inte bli denna ledighet (OK, jag har ju alltid Köpenhamn på nära håll).
Jag har helt enkelt för mycket att reda ut på hemmaplan för att finna ro att ge mig iväg någonstans. Kanske hade jag hoppats att jag vid det här laget skulle ha rett upp mer i den ingrodda oredan (i lägenheten och i skallen), men det går långsamt framåt.
Just nu känns det lite som en ynnest att bara kunna ta det lugnt och att umgås med vännerna. Om en liten stund ska jag till exempel ge mig iväg och quizza på Pickwick.
Inte speciellt orginellt kanske, men jag vill ut och träffa lite folk nu.
Men i morgon bär det av på en liten avstickare norrut, till mina gamla hemtrakter i Småland.
Första stopp blir Kvastastan, där jag ska hälsa på lillebrodern som fixat biljetter till Kalmar FF:s returmöte i Uefacupkvalet mot Gent. Sedan bär det av ytterligare en bit norrut mot mina gamla hemtrakter och ett besök hos min gamla mamma.
Inte mycket till semesterresa kanske, men för mig känns det helt OK nu.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

tisdag 26 augusti 2008

Jah Hollis bloggar Utan ord


Länkat till Utan ord.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vad är det som gått snett med MFF?

Jag hade planer på att gå och se MFF möta Trelleborg i ett skånskt hemmaderby den gångna kvällen, men eftersom ingen nappade och ville följa med fick jag kolla matchen via nätet medan jag pysslade med annat här hemma.
Och lika bra var väl det, kan jag tänka så här i efterhand.
För det är något som har gått allvarligt snett i MFF, trots att Roland Nilsson skulle bli en nystart och började prata om guld till MFF redan i upptakten till allsvenskan.
Nu verkar det som hjälten från VM -94 kommer att få ta fram piskan för att se till att MFF åtminstone kan hamna på övre halvan i tabellen när säsongen är slut. Någon guldstrid har man inte längre med att göra.
Hade man haft det, hade man väl spöat ett mediokert lag som TFF i stället för att som nu med nöd och näppe spela hem en poäng.
Som det är nu, verkar det som om MFF:s motståndare ska satsa allt på att tjonga in ett tidigt ledningsmål. Sedan har MFF all möda i världen med att försöka ta sig upp för den uppförsbacke de då hamnat i.
Derby var det även på Råsunda mellan AIK och Hammarby och i vanlig ordning numera när allsvenska lag möts i derbyn i Huvudstadsområdet blandar sig publiken i spelet på ett tämligen trist sätt.
Det är nästan så man börjar hoppas att Kalmar FF verkligen ska vinna allsvenskan i år.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

söndag 24 augusti 2008

Sluta upp med larvet, snälla kinesiska ledare


I dag är det slut-OS-at i Peking och det är dags för en, förmodligen pampig, avslutningscermoni. Och diskussionen om huvida det var rätt att låta Peking arrangera OS, och om det har lättat på de kinesiska ledarnas hårda grepp om sitt folk, eller förvärrat det, lär gå vidare.
En sak är i alla fall säker: de kinesiska ledarna fortsätter att göra sig och sitt land till åtlöje genom en prydhet som man trodde tillhörde en förgången tid.
Nu tar det sig uttryck i att man ska censurera bort en textrad när Jimmy Page och Leona Lewis ska spela Led Zeppelins gamla lite småslippriga Whole Lotta Love vid avslutningscermonin i OS-stadion, Fågelboet kallad.
Raden som får kineserna att rodna är "I´m gonna give You every inch of my love".
Ja, herre je, att en gammal rockklassiker (med minst halva texten stulen från gamla blueslåtar) kan uppröra så.
Vad hade då hänt om 64-årige ungdomsförföraren Jimmy Page velat spela Led Zeppelins The Lemon Song?
Där går texten:
"Squeeze me, babe, 'til the juice runs down my leg
Squeeze me, baby, 'til the juice runs down my leg
The way you squeeze my lemon
I'm gonna fall right outta bed..."

Jah Hollis

PS. Tidigare har gubbarna i Rolling Stones drabbats av den kinesiska förhandscensuren. När de spelade i Shanghai för några år sedan fick de av moraliska skäl ändra några rader i några av de klassiska Stoneslåtarna för att inte sprida fördärv bland ungdomen. Förvisso fick Stones ändra texten i sin Let´s Spend The Night Together när den var ny för cirka 40 år sedan och skulle framföras i amerikansk tv. Let´s Spend Some Time Together fick det bli då. DS.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

lördag 23 augusti 2008

OS har genererat ett par nya sportgrenar

Ja, OS i Peking går in på slutspurten och det drar ihop sig till avslutning och överlämnande av OS-stafetten till London som ska hand om spektaklet 2012.
Ja, alla vet vi väl att OS 2008 inte var någon succé för Sveriges del. Men min personliga guldmedalj går till bordtennisspelaren Jörgen Persson, 42, som kämpade in i det sista för en medalj men föll mot bättre motstånd.
Han kom i alla fall inte med löjliga bortförklaringar typ "det var inte min dag idag" och liknande man har hört från andra svenskar som trott sig kunna kvittera ut medaljer.
Jörgen Persson var lite förbannad på sig själv för de där missarna han gjorde som utföll till hans nackdel. Han levde som sagt upp till devisen om att kämpa väl.
Sen är det bara att konstatera att OS har fött ett par nya grenar inom idrotten:
• Kast med värdelös medalj introducerades av vår egen Ara Abrahamian.
• Spark mot skånsk domare introducerades av kubanen Angel Matos.
Sedan har vi haft sådant som segling i annans båt, simning med trasig baddräkt med mera med mera.
Det är kul med förnyelse.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Är det någon som kan få detta att gå ihop?


Malmöfestivalen är över, jag såg från köksfönstret bokstavligen hur tivolit lämnade stan (det är som taget från en Dylan-låt) i dag på förmiddagen.
Och arrangörerna kan väl glädja sig över att det inte regnat på det vis som det gör i dag, lördag, en enda dag under veckan även om det kommit några skurar.
Jag var hemma hos BT avslutningskvällen, i går, och när det var dags för det traditionella avslutningsfyrverkeriet behövde vi bara ta en femminuterspromenad upp till Frihamnsviadukten för att kunna se raketerna som fyrades av ute vid Ribersborg.
Och även om det stundtals var tjusigt, tycker jag det var lite mindre än det varit tidigare år.
Hela festivalen tycks ha varit lite mer lågbuget, som om man medvetet velat att det kanske skulle bli lite mindre trängsel på stan under veckan.
Gudbarnet var i alla fall nöjd, eftersom hon lockat med sig morsan in från landet sista kvällen så att hon fick se BWO. Det känns kul att hon, gudbarnet alltså, börjat få upp ett eget musikintresse nu, sedan får man tycka vad man vill om BWO.
Efter fyrverkeriet stegade hur som helst BT och jag hem till honom igen och våra väntande öl- och whiskyglas.
Vi kollade på lite OS-sammandrag (från nästan hela tävlingen, vilket var lite kul eftersom jag nästan inte sett något på tv). Så var det någon kommentator som nämnde att det skulle vara 204 länder representerade i 2008 års OS, vilket ledde till en smärre diskussion mellan BT och mig.
Vi kollade i alla fall på nätet och kom fram till följande något märkliga siffror:
• Jodå, enligt pålitliga källor ska det vara inte mindre än 205 nationer som deltar i OS i Peking.
• Men, och nu kommer vi till det mystiska här, i hela världen finns det tydligen bara 192 länder, eller 195 beroende på vilka man räknar som länder.
Är det någon som kan få detta att gå ihop?
Såvitt jag vet deltar Storbritannien som ett lag, och inte uppdelat som i fotboll.
Så vilka är de där länderna som är med i OS men som tydligen inte finns med i FN:s lista över länder i världen?
Detta krävde lite mer whisky och ett par matcher boxning i OS-sändningen för att sjunka in.
Sedan cyklade jag hem och i morgon är OS slut.
Jag tror inte de båda sakerna hänger ihop.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Om du var med, vad var din 70-talsmusik?


Inspirerad av en kär kommentator på min blogg ställer jag frågan: Vad lyssnade du på för musik på 1970-talet. Ja förutsatt att du var med då förstås.
Själv måste jag ha lyssnat på en miljon låtar under det decenniet och sett nästan lika många band och soloartister lajv. Nåja.

Skulle jag sammanfatta vad jag lyssnade på och gillade skulle det väl krävas en cd-box av gigantiskt format. För det hände en del under de där åren, musikaliskt och i samhället i stort.
Men jag ger er tre exempel på låtar som har stannat i min skalle, som jag har ett personligt förhållande till och som jag fortfarande lyssnar till då och då.
Något slags sammanhang finns det givetvis i detta.
Vad minns du själv helst från vårt kära 70-tal?


Jah Hollis

PS. The I Threes, har någon någonsin haft tre bättre körsångerskor bakom sig? Nä, skulle inte tro det. DS.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

fredag 22 augusti 2008

Jah Hollis tillbaka i rampljuset

Malmö-
festivalen går mot sitt slut.
I kväll, fredag, är det avslutning med det traditio-
nella jättefyr-
verkeriet och sedan återgår rikets tredje stad till vardagslunken.
Själv var jag på Stortorget i går kväll tillsammans med säkert några tusen till och kollade in Flogging Molly, ett amerikanskt band med irländska rötter, inte helt olika Dropkick Murphys, ett band med i stort sett samma bakgrund och som spelade på samma plats i tisdags.
Flogging Molly var helt OK och verkade ha en stor publik som hängde med i deras punk-folk-låtar med rätt typiska irländska harmonier och melodier. En irländare jag pratade med som sett båda banden tyckte dock Dropkick Murphys varit strået vassare.
Men vi var helt överens om att båda banden lever i orginalets, The Pogues, skugga, en skugga det är rätt svårt att ta sig ur.
Kvällen fortsatte sedan i det iriska spåret med quiz på Fagan´s där det givetvis blev överknökat efter konserten. Men vi hade plats för vårt två män och tre kvinnor starka lag och bara en halv poäng efter vinnarna hamnade vi på en delad andraplats.
Det innebar tiebreak, eftersom Fagan´s generöst nog har priser även till laget på andra plats. Och det var undertecknad som föstes upp i rampljuset för att försvara lagets ära.
Och det gick faktiskt vägen och jag fick göra segergesten och ta emot vouchers
för en pint var till alla lagmedlemmarna.
Inte så illa om jag får säga det själv.
Det är tävlingsnerver i klass med Jörgen Perssons det! Inte!

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

torsdag 21 augusti 2008

Det är hektiskt på quizfronten nu

Semester i Malmö (jo, jag är kvar i festivalstöket än) innebär att möjligheterna att quizza stiger med minst hundra procent. Dels kan jag, som jag gjorde i går kväll, gå på Pickwicks onsdagsquiz även den veckan då jag skulle jobba.
Men det innebär också en möjlighet att gå på Fagans torsdagsquiz, som vi gjorde med acceptabelt resultat förra torsdagen.
Resultatet av gårkvällens besök på Pickwick hämmades väl något av att vi satt utomhus och hörde Stephen ställa frågor på sitt hemlands (Nya Zeeland) vilda tungomål via högtalaranläggningen (till och med den ende engelskspråkige i vårt lag hade svårt att höra vad han egentligen frågade om).
Han hade konkurrens av icke-quizzande festivalglada gäster, ett tivoli runt hörnet och en helikopter som av någon anledning envisades med att kretsa över innerstan.
Som grädde på moset välte en av lagkamraterna en halv öl över mig och när vi gick in på puben såg jag ut som en nerpinkad uteliggare.
Därinne satt också gästen på bilden (brukade det inte vara skära elefanter man kunde se?). Kanhända kontemplerade han det faktum att ölpriserna nu stiger raskt och av även stampuben tar 53 spänn för en pint.
Men i kväll ska man "po det igen" och ge quizet på Fagans en ny chans.
Kanske hinner jag se Flogging Molly på Stortorget innan.
Hoppas dom hotfulla molnen över Malmö drar undan innan dess.

Jah Hollis

PS. En applåd till Jörgen Persson, bordtennisspelaren som i OS i Peking visade att gammal ofta är äldst. Ska det bli en medalj i sporten som asiaterna annars tycks ha monopol på? DS.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Kanske dags för ett byte, Björn Borg

Att sälja kallingar och andra underkläder av eget märke tycks vara en populär affärsverksamhet för idrottsmän som har avslutat den sportsliga karriären.
Men ni vet vad man brukar säga om folk som är specialister på något område: det är inte så noga för egen del på det området.
Hemma hos bilmekanikern är bilen lagad med tejp och snören, hemma hos elektrikern funkar inte lamporna och det hänger livsfarliga tjuvkopplade ledningar lite hur som helst.
Och om det är någon sanning i detta eller ej, vet jag inte. Men det verkar i alla fall stämma på kalsongkrängare Borg.
Så här, Björn, får du ett tips i all vänlighet: Det är nog dags att byta nu!
Eller snarare att lämna in dom till destruktion.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , ,