Twingly statistik

söndag 16 september 2007

Ja, då blev man ett brottsoffer igen

Det började ju så bra i fredags.
Var hemma hos BV när han kommit hem från jobbet och bjöd honom på vad som måste vara i det närmaste säsongens sista slåtteröl.
Jag hade lyckats spara ett par från inköpet i somras just med tanke på att han skulle få smaka den. Sedan stämde vi träff med Ol’ Hell och bestämde att vi skulle käka på gamla hederliga Möllevångskrogen Möllan.
På vägen dit åkte jag dessvärre och tog ut pengar i bankomaten, vilket skulle visa sig vara en miss.

För när vi druckit ett par öl och ätit färdigt (maten var väldigt god som oftast på Möllan) upptäckte jag att min plånbok saknades i väskan som hängt på stolen där jag suttit och käkat. Därmed var pengar och kontokort och diverse andra kort borta, liksom en digitalkamera jag haft i väskan.
Någon fräck djävla usling, förmodligen någon av dem som satt vid bordet närmast bakom mig, hade under kvällen lyckats öppna väskan och obemärkt sno dessa grejor.
Personalen på restaurangen kunde inte annat än beklaga och ingen hade sett någon som betett sig misstänkt. Det var bara att ringa banken och polisen och berätta vad som hänt (och spärra kontokortet).

Polisen hade något centralt anmälnings-löpande band och jag förstår att det inte finns ens ett mikroskopiskt hopp om att dom ska försöka reda ut vad som hänt.
Men ska jag kunna behöva blidka mitt försäkringsbolag (vilket blir allra första gången) behövs en polisanmälan.
Och jag hamnar väl i brottsofferstatistiken, förmodar jag.
Enda gången jag gjort det tidigare under dryga 20 år i Malmö var när någon nattvakare varit flitig och slagit ut ena sidorutan på en hyrbil jag hade stående en bit härifrån där jag bor.
Bilen var redan av mig själv tömd på allt utom instruktionsboken och några gamla musikkassetter som låg i handskfacket. Där hade den nattvakne rivit runt utan att hitta något att ta.
Inte ens en kassett med blandade Motörhead-hits föll den tjuvaktige i smaken (vilket ju bevisar hans, jag jag tror det var en han, kassa smak).

Anmälan gick på löpande band i ett garage på Jägersro, där en massa andra drabbade köade och där en polis gjorde några pliktskyldiga anteckningar och en försäkringstjänsteman tog hand om försäkringsdelen.
Fredagen nu var förstås förstörd efter stölden (även om jag satt kvar med mina mycket deltagande vänner och tog ännu en öl) och det sitter i än i dag.
Det som retar mig mest är kanske att sådana människor som stjäl från sina medgäster håller till på Möllan.
Det finns väl speciella slubbhål för sådana figurer.

Och jag är fortfarande tillräckligt förbannad för att hoppas att den som snodde mina grejor ska råka väldigt illa ut i exempelvis en bilolycka (och få ligga länge på sjukhus).
Det vore ett lämpligt straff nu när polisen ändå inget kan göra.

Jah Hollis

10 kommentarer:

Ankan sa...

För faaaan va surt. Jag e ledsen för din skull Jah. Hoppas att det löser sig och att svinen inte kommer åt några kontopengar.

Du förvarade väl inte kontokoden med kortet? Tänkte på din ålder. *blink*blink*

:)

Anonym sa...

Åh- vilka apskallar-*morrar* men du Borde se dig omkring o kolla var tjejerna har sina väskor-I alla fall skulle jag never ever hänga den på en stol-om jag så själv satt intrasslad i den samma.Tack o lov har jag aldrig fått min väska stulen,( bara en gammal gympakasse-visserligen var det en Alice Cooper-Tshirt i den som jag sörjde ett tag men..) det vore en mardröm om den blev det, för som en klichédam har jag Hela mitt liv i den!

Anonym sa...

Jag beklagar djupt.
Din vän
Concrete kid

Jah Hollis sa...

A: Inga problem med kontokortet, det spärrade jag direkt. Och sååååå gammal är jag inte än. :-)

Sop: Jag tycker bara det är för dj-ligt om man ska behöva ha sina grejer hängande i ett snöre runt halsen för att inte någon ska ta dom.
Synd på Alice Cooper-tröjan.

CK: Ja, det känns som sagt en aning surt. Mest är man besviken på folk som beter sig på det viset. Man börjar se skumt på den man sitter bredvid en på bussen och håller hårt om mobilen i fickan och så vidare.

Nu får jag dessutom se vad försäkringsbolaget jag troget betalt till i många år, utan att kräva något tillbaka, går för.

Anonym sa...

Fy så himla trist!!

Hoppas att kortspärren funkar så att du inte förlorar några pengar också. Bankerna har visst blivit snikna på att ersätta om man inte haft sitt bankkort närmast hjärtat.

/Ingrid

Jah Hollis sa...

Jodå, kortspärren fungerar. Det gick väldigt snabbt att ordna. Men det är inte bara förlusten utan allt trassel med papper och att skaffa nya kort det blir nu.

Anonym sa...

Du har helt rätt i det, det Är för dj*vligt-jag får nästan panik om jag råkar vända min blick ifrån kundvagnen i tio sekunder när jag har väskan i den.. fast jag brukar linda in den i handtaget så en eventuell väsknappare får hela vagnen med sig om de försöker!

Jah Hollis sa...

Det värsta är att man blir misstänksam mot andra människor. Dom som sitter bredvid en på bussen eller som man kommer alltför nära i affärerna. Vem är en tjuv och vem är det inte?

Sånger från nedre botten sa...

Surt.

Jah Hollis sa...

Framförallt en knäck i tilltron till omgivningen. Dubbelsurt.