Jag kan tänka mig att en och annan reser ragg och är redo att gå till attack redan när de har läst rubriken här ovan. Men jag kan direkt säga att det väl borde ha stått Varför skaffar sig somliga egentligen hund? Och jag talar inte om de där uppenbara fallen med djurplågare och liknande som då och då dyker upp i spalterna med folkstorm som följd.
Och jag syftar väl heller inte på folk som bor på landet, eller i villa (fast det finns ju rätt gott om undantag där med) där hundarna kanske hålls inom en mer privat sfär, och kanske till och med är till stor del bruksdjur.
Nej nu handlar det mera om folk som bor i lägenheter och som av allt att döma inte fixar att ta hand om sina hundar på det sätt som krävs när man har andra boende nära inpå.
Jag har fått, för några månader sedan, en ny granne som snabbt skaffade sig en valp som sedan dess från och till ylat och skällt som en rabiessmittad varg i stort sett när som helst på dygnet.
Jag och andra har påtalat detta för ägarna själva och för styrelsen i vår förening, men det är som förgjort. När man tror att det lugnat sig sätter ylandet och skällandet igång igen.
Vad gör man?
En annan typ av hundägare såg jag i aktion genom mitt köksfönster i dag. Det som lockade mig dit var ännu en hund som skällde som besatt.
Två unga tuffa killar hade fäst hundens koppel i en parkbänk och stod sedan och hetsade den att hugga efter en tjock trädgren medan den ene kille fotade eller filmade hunden med sin mobil.
Sådant gör mig bara så trött och jag är glad att de snabbt försvann från platsen.
Sedan finns det snälla och godmodiga hundar som lilla Bella (som börjar bli lite till åren nu) på den lätt suddiga bilden (fotografen siktade lite dåligt just den dagen) här ovan.
Hon bor också i min trappuppgång och har en matte som lärt henne att hålla tyst inomhus och som sköter sin hund exemplariskt.
Snart ska också Jordbruksverkets nya regler för hur hundar, och katter, ska skötas börja gälla. Hoppas det finns någon tyngd att lägga bakom dessa regler, för det verkar som om det skulle behövas.
Sedan finns det hundar som bloggar också, men det är väl en annan historia.
Jah Hollis
Andra bloggar om: hund, hundar, lägenhet, lägenheter, landsbygd, brukshund, oljud, djurplågare, jordbruksverket
2 kommentarer:
Kunne tenke meg en hund, jeg. Gjerne en blog-dog. Sånn kunne jo noen produsere nye poster på bloggen min.. En liten hund som passer til leiligheten og som ønsker sånn passe mengde mosjon og som kunne sove i senga mi. At jeg burde skaffe meg mann isteden, sier du? Nei, nei, mennesker er altfor kompliserte for meg. Jeg kan strekke meg til hund, men når jeg tenker meg om så får det vel holde med de to kattene jeg har.
Välkommen tillbaka!
Inget fel att ha hund, om man bara ser till att den inte väcker ens grannar på morgonen.
Men katter är ju mer sympatiska på det viset att de verkar ta mer hänsyn till grannskapet.
Skicka en kommentar