Det blir ingen utlandsresa under årets semester, om man inte räknar Danmark som utlandet (gudbarnet och jag var ju där) och det gör man väl nästan inte här nere i Södern.
I stället kommer det att bli ett mindre kräftkalas som får avsluta i helgen, och sedan en söndag att hämta alla krafter man behöver för att börja jobba igen.
Jag ska införskaffa kräftor, och hoppas därmed att det inte är totalt utgallrat när det gäller de sorter som tidningarnas kräfttestare verkar ha gillat.
Till det ska jag ha med mig några av Oppigårds slåtteröl som jag lyckats spara till ett sådant här tillfälle.
Och jag vet ju att det är flera som förstått att uppskatta detta mycket specialla öl: Håkan Engström, Sydsvenskans rock- och ölkännare nummer ett, ger det högsta betyg.
Så nu bär det snart ut på en tur i den skånska sensommarnaturen för att jaga kräftor och uträtta lite andra ärenden medan jag har sommarens hyrbil kvar.
Jag tror jag ska stanna till vid vårt lands allra sydligaste spets, där man har närmare till Berlin än till Stockholm, och i alla fall titta lite åt det håll där det missade utlandet ligger.
Jah Hollis
4 kommentarer:
Oppigårdens slåtter år ett utmärkt val till de små liven. Det har tillräckligt med karaktär för att brottas med kräftor, västerbottenost och nåra snapsar.
För något år sedan provade jag biran med det genialiska namnet Roslager. Kommer ihåg att jag tyckte den nog skulle smaka fint till sill, kräftor och dylikt. Helt annorlunda i karaktären än Slåtter dock - hundratals aromatiska bidevitter.
Om jag haft några kompisar och om dom då bjudit mig på kräftskiva så skulle jag provat några Roslager.
Concrete Kid
Men stackars Cementpojken då, alldeles ensamast i hela världen. Ta med dig nåra RosLager och ett par kräftstjärtar å våldgästa Jah, vettja.
Det ska finnas 16 Roslager på Hansacompagniets butik. Jag ska testa.
Att våldgästa mig har han inte mycket för eftersom jag är bortbjuden. Men vad f-n jag sparar ett paket kräfs och tar med till Tjockhult nästa gång.
Skicka en kommentar