...började irritationen över en och annan baksida med festivalen att visa sig.Jag hade tänkt stanna hemma och inte ge mig ut i festivalvimlet alls i dag. Timbuktu på Stortorget kändes för stort: säkerligen uppemot 20 000 pers som ska trängas för att se den lille mannen och hans band.
Gud välsigne dem. Det är bara roligt att en sådan artist, som ju både har substans och har lyckats bli folklig, får ta Stora scenen i besittning. Men jag har sett honom där förr och jag föredrar ett intimare format.
Men jag slänger mig på cykeln för en tur upp till Mölleplatsen, där den engelska rockpressens senaste favoriter, Klaxons, spelar samtidigt som Timbuktu fyller Stortorget.
Jag har knappt en susning om hur Klaxons låter, men det är i alla fall ett nytt och fräscht band och det känns som om jag bör kolla vad snacket gäller.
På vägen dit kommer då irritationen: Och mest handlar det om att folk tydligen tror att vanliga trafikregler inte gäller någonstans när det är festival i stan. Kan man gå mitt i gatan i stället för på trottoarerna ska man tydligen göra det, eller i alla fall vara i vägen så mycket man bara kan, så ofta det bara går.
Och så fyllona som skriker och skrålar och ställer sig och pissar (ja det handlar mest om karlar) överallt.
Nåväl, Klaxons låter mycket och brassar på med ett rätt högt tempo och flitigt blinkande med scenbelysningen. Stundtals funkar det, men det är lite svårt att få grepp om vad de är ute efter.
Vad de vill förmedla.
Efter en timme är det över och innan vi skiljs åt säger en god vän som jag träffat: Det här var väl inget man minns nästa år.
Nej, man gör nog inte det.
Vad de än skriver i England.
Jah Hollis
2 kommentarer:
Det mest upprörande; du valde att ta cykeln till en festival! Man ska ju strosa!!!
Strosandet har jag redan betat av.
Nu gällde det snabb förflyttning från punkt A till punkt B, säkert närmare en halvmil.
Då har man inget till övers för dom som lallar runt i centrum och bara är i vägen.
Skicka en kommentar