Vi har väl alla sett dom, dom små filmerna på nätet med datoranvändare som får vansinnesutbrott när tekniken inte fungerar.
OK de är knappast autentiska händelser, men de säger rätt mycket om vårt förhållande till tekniken. Och just i kväll, när allt gick så bra hände det: ett program jag är beroende av slutade plötsligt att fungera.
Det uppförde sig på ett sätt jag, trots att jag jobbat med det i närmare 15 år nu, aldrig varit med om förr. Och ingen hjälp fanns det att få i den sena natten.
Jag fick, som Clint Eastwood rekommenderar i Heartbreak Ridge, improvisera. Och jag hann inte bli klar i tid, men med vad som nog var mer tur än skicklighet löste det sig i alla fall till slut.
Men helt klart är: man kan aldrig, aldrig vara hundra procent säker på att tekniken ska fungera. Och ändå har vi byggt in oss i ett hörn där vi är beroende av den.
Som art betraktade är nog vi människor inte mycket att hänga i julgran. Vi tycks ha svårt att lära oss av våra misstag. Eller är jag för pessimistisk nu efter en kväll där en motgång förstörde allt?
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar