Jag satte mig ner för att skriva ett inlägg på bloggen. Och hela systemet var rörligt som kylskåpskall honung, att komma in på den egna bloggsidan var inte att tänka på.
Det kändes som om man hade flyttats tio år tillbaka i tiden, då man satt med ett telefonmodem och ständigt väntade på att något skulle hända. Det känns oerhört stressframkallande att datorer och bredband och internet, som man knappt kan leva utan längre, fortfarande ska vara delar av en så uppenbarligen opålitlig teknik.
När det gäller att komma åt saker och ting via datorn är jag otålig, jag vill inte sitta och vänta på att något litet hjul ska snurra i evighet innan jag kan få göra det jag tänkt använda datorn till.
Tänk att behöva vänta tio minuter på att vatten ska komma ur kranen när man ska bränna på sitt kaffe. Eller att inte veta om det kommer ljus från lampan när man tänder den.
Men när det gäller datorer och den teknik de är beroende av, då får man tydligen vara beredd på det mesta och vara väldigt stresstålig.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar