KB i kväll, Ike Turner and The Rhythm Kings. Jag tog tillfället att se en legendarisk (76 år nu), på gott och ont är det väl bäst att säga, musiker i aktion.
Kom dit i exakt samma sekund som dom steg in på scenen, vilket är bra tajming om man inte vill lida sig igenom ett förband.
Ike presenterades som The Architect of Rock’n’Roll. Detta i kraft av att han en gång spelade in låten Rocket 88 som officiellt förklarats som den första rock’n’roll-låten.
Och det var stundtals riktigt bra, ett åttamannaband som gav oss valuta för pengarna. Är det något amerikanska proffsmusiker kan, så är det att behandla sin publik med respekt.
Det är mer än man kan säga om vissa dagsländeband som dyker upp som gubben i lådan och tror att dom är guds gåva till mänskligheten.
Joker i leken var sångerskan som dök upp en bra bit in i showen och bjöd på sex, svett och soul inte långt ifrån vad Tina Turner en gång kunde uppbåda.
Efter spelningen stod trummisen, Krigger, och krängde souvenirer. Jag köpte ett par trumpinnar för en hundring och fick en bild med autograf på på köpet.
Han verkade vara en sympatisk man, även om vissa kemikalier nog flöt i hans blod.
Det kan man ta om man får skaka hand med mannen som spelade på Nutbush City Limits.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar