Twingly statistik

lördag 30 juni 2007

En journalist med äkta civilkurage

Denna lysande historia är ju inte helt ny längre, med de mått som gäller i dagens journalistik när allt helst ska berättas innan det hänt. Och av någon anledning har den gått mig förbi.
Men jag tycker nog att det finns all anledning att uppmärksamma det civilkurage denna amerikanska journalist, ett så kallat nyhetsankare, visar i direktsändning.
Hon visar tydligt vad hon tycker om denna förbannade skvaller- och kändisjournalistik som genomsyrar hela medievärlden nu. Den journalistik som gör en total nolla som Paris Hilton och allt hon företar sig till världsnyheter och som idiotförklarar folk.
Karlarna som sitter med henne i direktsändningen verkar vara riktiga mähän utan egna åsikter. Vilka töntar!
Det måste väl finna någon form av journalistpris att ge till Mika Brzezinski.

Jah Hollis

Rätt givet att sommartid är tid för öl

Svenska alkoholforskare har presenterat siffror som visar att vi dricker mer alkoholhaltiga drycker i Sverige under sommarmånaderna. Ölförsäljningen ökar med nästan 40 procent när det är dags för sommarsemester.
Är det någon som är överraskad av resultatet? Eller över att konsumtionen dalar kraftigt när september kommer?
Det är varmare på sommaren (man blir törstigare), man är lös och ledig en längre sammanhängande period och man kan förhoppningsvis koppla av från jobbet.
Vad gör man då? Jo man träffar folk och man tar en öl tillsammans och njuter av livet på en uteservering (alltså när det inte är regnperiod som nu) eller vid grillen därhemma.
Jag tror inte att det är så mycket att förfasa sig över, även om alkoholen ligger bakom mycket elände.
På något vis tycker jag det här mönstret tyder på att svenskarna är ett mycket ansvarstagande folk. Man passar på att släppa loss lite när man är ledig och inte behöver ha jobbet att tänka på.
Sedan går man tillbaka till jobbet och då drar man ner på drickandet eftersom det inte går ihop med jobbet.
Ordning och reda, pengar på fredag.

Jah Hollis

fredag 29 juni 2007

Man bli ledsen, förbannad och vill hämnas

Jag läste den sorgliga historien om tonåringarna i Luleå som med tortyrliknande metoder misshandlat en tolvårig flicka. Visserligen är det väl inte helt och hållet utrett vad som hänt och vem som gjort vad än.
Men skulle det visa sig att bara en del av det de här skitungarna anklagas för visar sig vara sant är det mer än nog. Det är väl inget snack om att de varit ute för att skada, de är medvetna om att de gjort någon väldigt illa.
Det är just det som väcker de där hämndkänslorna, man vill praktisera rättskipning med metoden öga för öga och tand för tand. Man vill att de själva ska få genomlida det deras offer fått utstå.
Som tur är har vi väl kommit längre när det gäller rättskipning, men frågan är hur man ska komma tillrätta med barn som överhuvudtaget kan få sådana här idéer i skallen. Vem är det som lärt dom detta?
Det är något för rättsmaskineriet och de sociala myndigheterna att försöka bena ut.
Själv fattar jag det bara inte.

Jah Hollis

Och vem ska håva in de höjda hyrorna?

DN skriver om en pågående statlig utredning som förslår att hyrorna i landet ska kunna höjas upp till med mer än en tredjedel. Det låter som ett helt givet koncept från den högerstyrda regering vi nu lever under.
En eventuell sådan höjning lär ju inte drabba vår bostadsminster, kristdemokraten Mats Odell, och hans ministerpolare i regeringen särskilt hårt. Som vanligt lär det vara människor med knaprare inkomster som drabbas hårdast.
Men man undrar ju vem det är som ska håva in alla stålar som en hyreshöjning skulle ge. Förmodligen handlar det väl om Odells väljare som ska få tack för rösterna.
Kristdemokraterna måste vara de värsta skrymtarna och månglarna för att tala lite bibelspråk.
Hyreshöjningen som nu är på förslag verkar rent av okristlig.

Jah Hollis

Det kryper i mig av annonsen med myrorna

Varje gång man går in på DN:s webb nu möts man av en massa krypande och krälande svart(?)myror. Det är en annons för Svensk Fastighetsförmedling där man använder greppet med myrorna.
De ränner runt över webbsidan på det där viset som myror gör och då och då stannar ett par av dem till och "pratar" om bostäder och liknanade.
Inte för att jag lider av direkta fobier för myror (jodå den typen finns), men jag får lite "creeps" av de här insekterna som krälar runt på min skärm. Jag vet inte om detta grepp är så lyckat från annonsörens sida.
Skulle tro att det är betydlig fler än jag som tycker myror (framför allt i för stor mängd) kan vara lite, eller väldigt, läbbiga.
Tänk på de där skräckhistorierna man hört om folk som begravts levande i myrstackar.
Urk!

Jah Hollis

Calle Bildt ska ta några vita veckor

Läste just att vår, bland annat, utrikesminister Carl Bildt har jobbat sin sista "fulla dag" på ett tag. Inte för att jag är insatt i hans dryckesvanor, men för mig låter det som om han ska ta några vita veckor.
Jag har ju fattat att Calle har haft mycket att stå i sedan han blev utrikesminister, men att det var så illa kunde jag faktiskt inte tänka mig. Men jag kan å andra sidan tänka mig att han snart är tillbaka med nya friska krafter inför kommande KU-förhör.

Jah Hollis

Bättre med egen bil än kollektivtrafiken?

En liten handskriven lapp låg innanför min dörr när jag steg upp i dag. Min bostadsrättsförenings styrelse meddelar att jag hamnat överst på listan för att få hyra en av de eftertraktade parkeringsplatserna vi har.
Det är knappt att jag kom ihåg att jag satt upp mig på väntelistan, och inte hade jag trott att jag skulle bli erbjuden en plats efter bara ett par års väntan (jo dom är eftertraktade).
Men nu måste jag bestämma om jag vill ha platsen, vilket också innebär att jag måste ändra min livsstil en aning om jag ska tacka ja. Jag äger ju inte någon bil, utan kombinerar kollektivtrafik med en övernattningslägenhet för att kunna jobba.
Den kombinationen är inte någon bra lösning av två skäl:
1. Det går helt enkelt inga tåg från stan där jag jobbar till stan där jag bor vid den tiden på natten då jag slutar.
2. Reglerna för att kunna dra av kostnader för dubbelt boende är så mossiga att man undrar om våra politiker har en susning om vad som hänt på arbetsmarknaden de senaste 10-15 åren (de diskriminerar dessutom grovt den som är "ensamstående").
Därtill drabbas jag allt oftare av lappsjuka de arbetsperioder jag måste övernatta i min lilla andralägenhet.
Jag är ingen vän av att sitta och dra fram och tillbaka dryga fem mil i i bil varje riktning varje dag jag jobbar (jag har gjort det förr under flera år) men nu verkar det som om jag måste skaffa mig en kärra.
Jag kommer faktiskt att tjäna på det rent ekonomiskt i längden och med p-platsen slipper jag problemet att varje natt försöka hitta ett vettigt ställe att ställa denna kärra på.

Jah Hollis

torsdag 28 juni 2007

Inget sömmersketips bakom rekordvinsten

Kvinnan som lyckades håva in 45,3 miljoner på V75 den gångna helgen träder nu fram, såtillvida att hon via ATG berättar hur hon fick till vinstraden som ingen annan hade.
Och det handlar inte om något så kallat sömmersketips, hon spelar regelbundet på travet, utan om att analysera sig fram till en rad hon verkligen trodde på.
Det innebar bland annat att sätta en spik, ett tips utan några garderingar, på en häst som stod i över 50 gånger pengarna och en som stod mellan 15 och 20 gånger pengarna.
Sedan hade hon missat det första loppet på tv och ett tag trott att vinsten "bara" blev några tiotusen kronor. Så småningom gick sanningen upp och nu ska barnen och barnbarnen få sitt av pengarna, och på inlämningsstället i Bygdeå ska hugade spelare snart få chans att köpa in sig på ett andelssystem på 10 000 rader som rekordtipparen ska sätta ihop.

Jah Hollis

På You Tube får fördomarna fritt blås

En filmsnutt, tagen i samband med ett polisingripande i Malmö nyligen, vållar stor debatt just nu. Frågan är i korthet om polisen gör rätt eller fel, om det finns fog för sättet de behandlar en kille som de gripit på.
Som så ofta i sådana här sammanhang står ord mot ord. Killen som gripits har en helt annan version av vad som hände än vad de inblandade civilpoliserna har.
Tittar man på filmsnutten, ser det rent spontant otrevligt ut. Det är blod och skrikande och gapande och upprörda åskådare till det hela (värt att notera är att polisen inte försöker stoppa filmandet; jag har själv varit med om att poliser slitit kameran från folk som filmat polisingripanden).
Det är svårt att uttala sig om detta baserat bara på filmen, eftersom det finns olika uppgifter om vad som hände innan det gick så långt att det blev blod och handbojor.
Obehagligast är dock den debatt som förs via kommentatorsinläggen till filmen på You Tube. Där är det fritt fram att uttrycka dom mest hårresande saker, saker jag tror skulle vara åtalbara om dom framfördes i en svensk tidning eller på en svensk blogg.
Lite rädd blir man också när man läser en stor del av de här inläggen.
Skolan måste ha misslyckats med rätt många, på många vis, av dem som på ett fruktansvärt uselt språk luftar sina fördomar och sitt hat.

Jah Hollis

PS. Jag vet inte om man kan koppla ihop filmen från Malmö med detta. Men det känns som om det på något vis hänger ihop, i alla fall när man läser You Tube-kommentarerna. DS.

Var gör ni av allt som ni shoppar?

Följer man, som jag, dagligen vad som händer på vissa bloggportaler kan man knappast undgå att märka att det verkar vara en vanlig sysselsättning bland (främst kvinnliga) bloggare att shoppa.
Att handla hette väl den sysselsättningen en gång i tiden och jag tror inte den upptog folks intresse lika mycket då. En enkel slagning på bloggsök.se i dag ger 7 384 träffar på ordet shopping.
Tittar man lite närmare på en del av de här bloggarna verkar det som om somliga människor inte klarar en dag utan att shoppa. Och jag talar då om kläder och saker till hemmet (inte mat och sprit och liknande nödvändigheter).
Visst, Anders Borg och handlarna blir ju väldigt glada över denna konsumtion, men det är en sak jag undrar över.
Var gör ni av allt ni bär hem efter era shoppingturer? Jag menar, ni kan väl inte ha oändliga garderobs- och förvaringsutrymmen hemma.
Kan det utbredda shoppandet kanske hänga samman med att vi ser det här företaget lite här och var nu för tiden?

Jah Hollis

Vilken lättnad: Det var bara "ett vanligt rån"

Det som både polis och tidningar för några dagar sedan gick ut med som ett rånmord i Malmö visade sig inte vara vad man först trodde. Det visade sig vara, som polisen säger nu, "bara ett vanligt rån".
Själv blev jag väldigt upprörd när jag först läste om det som man sade var ett rånöverfall med dödlig utgång en vanlig sommarkväll mitt i Malmö. Det värsta är kanske, att det känns som om det skulle ha varit fullt tänkbart.
Nu ska man kanske känna lättnad för att det faktiskt inte var ett rånmord, utan att kvinnan dog efter rånet av något slags sjukdomstillstånd. Men jag har svårt att känna lättnad.
Hela historien är lite mystisk och väldigt obehaglig. Ingen verkar våga tala om för polisen vem mannen som ska ha rånat kvinnan är (någon borde väl ha en aning). Och det sägs att det kan finnas en film från en övervakningskamera som kanske kan ha en bild på honom.
Vilket osökt för oss över på den här debatten.

Jah Hollis

Har det blivit accepterat att fuska, eller?

Det var quizafton i kväll, och lite seg efter gårkvällen i Köpenhamn anslöt jag aningen försenad. Men där fanns folk som kunde sina saker, och jag bidrog möjligen med någon enstaka poäng när jag väl var på plats.
Vid genomräkningen hamnade vi på samma poäng som Spitfire Psychopaths (som hade med sig ett ex av Springsteens 30-årsutgåva av Born to Run som talisman), men två lag hamnade en halv poäng över oss och fick slåss om vinsten i tie break.
Inte för att jag tror att något av lagen fuskade, vi (eller de hedervärda psykopaterna) kunde lika gärna vunnit om vi zickat i stället för att zackat vid något tillfälle, men det slår mig alltid hur enkelt det är om man är lagd åt det hållet.
Ta en rökpaus, gå ut och blossa samtidigt som du ringer någon vän och får svar på några frågor du inte klarat.
Fiffel och båg är väl accepterat i den stora världen nu.
Så varför inte fuska till sig vinsten i en vanlig sketen frågetävling?

Jah Hollis

onsdag 27 juni 2007

...och så blev det en och annan tequila

Konserten med The Hold Steady i Köpenhamn i går blev en rock´n´rollupplevelse på mer än ett sätt. Själva lokalen gjorde att man raskt kom i stämning och det låg förväntan i luften innan bandet skulle in på scenen.
Så jag och min gode vän BT inmundigade en och annan öl från den strategiskt placerade baren, och därtill blev det ett antal shots tequila, med citron och grovt salt och hela proceduren.
Allltihop hade en sådan stämningshöjande verkan på oss att vi efter det sista extranumret kastade oss i en taxi och for till nästa ställe. Mer öl, mer tequila och man kände sig ungefär så här.
I röran innne på huvudbangården i Köpenhamn, i väntan på ett tåg framåt nattkröken, tappade vi dessutom bort varandra och kom hem till Malmö så att säga var och en för sig.
Men roligt hade vi.

Jah Hollis

Aftonbladet klarar inte den lokala vinkeln

Aftonbladet vill gärna ge sken av att man är hela Sveriges tidning, att man har koll på vad som händer i hela Sverige. Men givetvis är det inte så, de lokala medierna har fortfarande bäst koll på vad som händer i deras områden.
Och det är i de små detaljerna som okunnigheten avslöjar sig. Som när Aftonbladet ska ha en omröstning om vilken som är Sveriges bästa sandstrand.
Där finns det möjlighet att rösta på en strand som heter Ribbersborg och som ligger i Malmö. Som alla Malmöbor vet, heter stranden Ribersborg och inget annat.
Ganska enkelt att ta reda på om man ansträngt sig lite.
Ungefär lika dåligt som när Sveriges radios vetenskapsredaktion placerar Malmös moské i Rosengård, fastän den ligger i Husie.
Och sedan kan man inte ens erkänna att man har fel.

Jah Hollis

Ta chansen att se The Hold Steady


Lilla Vega i Köpenhamn gör verkligen skäl för namnet, det är en liten intim konsertlokal där man kommer nära inpå artisterna. Och artisterna får stå öga mot öga med sin publik, ingen chans att gömma sig bakom något scenbygge av något slag.
Frågan är om The Hold Steady spelar på någon mindre lokal under sin pågående Europaturné som till stor del består av festivalspelningar.
Lite underligt kändes det då att spelningen i Köpenhamn i går inte var utsåld. När vi kom dit en timme innan det var dags, fanns det biljetter kvar (till det facila priset av 170 danska kronor).
Kanske var vi ett par hundra i publiken, men det verkade inte göra bandet något. Troligen var det så att de njöt av närkontakten, för det var en av de bästa konserter jag sett på mycket länge.
The Hold Steady är ett hederlig gammalt rockband med tillgångar som spelglädje, bra låtar i mängd och känsla för musikens dynamik. De behärskar sina instrument och låter underbart samspelta, och rätt så uppspelta, på scen.
Ta chansen att se dem på Acceleratorfestivalen i Stockholm.
De är väl inte de största stjärnorna där, men lär bli en av festivalens höjdpunkter.

Jah Hollis

tisdag 26 juni 2007

Till Köpenhamn på vinst och förlust

Det omtalade regnvädret över södra Sverige tycks redan ha försvunnit någon annanstans. Kvällstidningarnas larm om att vi i Sydsverige riskerade att dränkas var, som så ofta med de tidningarnas rapportering minst sagt överdrivna.
I England däremot tycks det ha funnits fog för regnvarningar.
Nu finns det all anledning att på vinst och förlust åka över till Köpenhamn och försöka få en biljett till The Hold Steadys konsert på Lilla Vega.
Jag slits förstås mellan det eviga behovet av att försöka röja upp i min lägenhet och av att hitta på något kul nu när jag är ledig.
Men det får bli Köpenhamn.
Inget krångel, bara åka ner till Malmö station, köpa biljett, växla lite flis och ta första bästa Öresundståg.
Väntan på ett sådant ska vara högst 20 minuter.

Jah Holls

Det var värmebölja redan i går i Malmö

Jag läste, att efter det pågående regnandet ska den omskrivna värmeböljan över delar av södra Europa tydligen ta sig upp mot våra trakter. Det blir väl lagom till det är dags för mig att börja jobba igen kan man tänka.
Men seriöst, när man läser om denna kommande värmebölja ska det för vår del handla om temperaturer på 20-23 grader. Det låter mer som normalt svenskt sommarväder än som en värmebölja.
Och redan i går, måndag, hade vi i så fall värmebölja i Malmö. För runt middagstid, innan det började regna, var det över 20-strecket här.
Jag hoppas i alla fall för min egen, och troligen för många andras, del att vi inte ska drabbas av en riktigt värmebölja. Dödliga temperaturer är det väl inte någon som längtar efter hoppas jag.

Jah Hollis

Malmö: Det går en mördare lös...

Jag blir så upprörd när jag läser att en kvinna i Malmö fallit offer för en rånmördare (för allt talar ju för att det är det) en vanlig måndagskväll i juni, i fullt dagsljus, på en gata i Malmö. Det som upprör mig mest är givetvis att någon enda människa ska behöva möta sitt öde på det viset.
Och så upprör det mig att det ska gå sådana människor som denna rånmördare lösa här i annars tämligen fridsamma Malmö. Men här kan man tydligen möta vilka dårar som helst, när som helst, på gatan.
Den som gjort detta måste ju spåras upp och sys in snabbt.
Jag hoppas nu verkligen att det inte finns människor som vet vem gärningsmannen är (för en man är det - förstås) och som låter bli att anmäla för polisen vad man vet.
Att det inte handlar om någon idiotisk inställning om att man inte ska "tjalla".
Det finns inte någon som helst anledning att skydda den dåre som ligger bakom detta.

Jah Hollis

PS. Sedan finns det givetvis någon juridiskt bevandrad som säger att detta inte är mord, att det inte var meningen och så vidare. För mig är det mord att slå ihjäl en medmänniska. DS.

Metrobloggen har norpat Bloggers layout


Metro-
bloggen är redan ute i blåsväder sedan man
stoppat en blogg som skulle samla in pengar till Röda Korset. Fullt blås är det även vad det gäller tillströmningen av bloggar till Metrobloggen.
Nu måste man redan bygga ut bloggsajten för att alla som gått på snacket om att man ska bli rik och berömd genom att blogga på Metros blogg ska få plats.
Man undrar om det är de riktigt blåsta som samlas på Metros blogg, det finns väl risk att det handlar om något i den vägen.
Metros bloggsida ser för övrigt riktig amatörmässig ut och man har inte ens lyckats få till en egen layout på vissa delar av den. Man har helt enkelt kopierat Blogger.
Doh!

Jah Hollis

måndag 25 juni 2007

Semester = början på en regnperiod?

Jag brukar inte vara lagd åt det där pessimistiska "jaha, vad var det jag sade"-funderandet. Men nu vete tusan. Detta liknar mer en makternas konspiration är vad som känns naturligt.
I dag har jag inlett en försemester som ska vara två veckor, och hur ser det då ut utanför mina fönster? Jo, det har just börjat störtregna och enligt väderrapporterna ska det vräka ner en stor del av morgondagen.
Jag hade faktiskt, hastigt och lustigt, bestämt mig för att åka till Köpenhamn i morgon, tisdag (fastän MFF möter Kalmar FF på Stadion).
Av en händelse upptäckte jag att mina nya favoriter The Hold Steady spelar på Lilla Vega i morgon, och än finns det biljetter kvar.
Det är värt att trotsa vädret för, men det hade ju lockat mer att kunna tillbringa några timmar i ett soligt Köpenhamn (före konserten som det förhoppningsvis finns biljetter till även i morgon) än i ett regndränkt.

Jah Hollis

Vem är det som dreglar över Victoria?

"Du behöver inte se ut som prinsessan Victoria för att få männen att dregla. Allt du behöver är ett fantastiskt leende och några heta tips!"

Nej, det är inte något citat från någon skoltidning, eller från någon liknanade amatörpublikation. Det kommer från Aftonbladet den 25 juni 2007.
Under rubriken Så fångar du drömprinsen skriver en dam vid namn Marie Hagberg, titulerad omväxlande dejtingexpert och dejtingkonsult (undrar var man utbildar sig till det?) om hur man "raggar som ett proffs".
Men för att få ta del av denna visdom måste man gå med i Aftonbladets hemliga Plus-klubb.
Det enda jag undrar är, vilka männen som dreglar när de får se prinsessan Victoria egentligen är.

Jah Hollis

Spotta tillbaka på Justin Timberlake

Jag såg att tonårsidolen, den mediokre musikern och b-skådisen Justin Timberlake spottat på sina fans i Göteborg.
Jag ger de bespottade ett gott råd gratis: Spotta tillbaka och lär er sedan lyssna på artister med lite mer respekt för dem som köper deras musik och går på deras konserter.
Justin Timberlake och alla som lever på honom är bara ute efter era pengar. Det gäller att mjölka ut vad man kan nu. Om några år kommer killen att vara bortglömd som artist och någon ny fjant har tagit hans plats.

Jah Hollis

Visst är det lite billigt, Mark Levengood

I dag var det Mark Levengood som hade Sommar i P1 och jag ska erkänna direkt att det inte var i min smak. Jag har lite svårt för Mark Levengoods mumintroll-framtoning (och jag menar inte hans dialekt) och inte var det särskilt kul musik han spelade heller.
Mumintroll och mumintroll förresten, ofta låter han mer som en snusförnuftig snusmumrik, tycker jag. Han är säkert en hyvens kille, men vi befinner oss nog inte på samma våglängd han och jag.
Vad som retade mig lite med de delar av programmet jag lyssnade till var att han förföll till den där billiga Sommar-pratarovanan att spela musik av antingen sig själv eller av släkt och vänner.
Nu spelade han en låt av sin make Jonas Gardell och en av bäste vännen Rikard Wolff (den senare spelade för övrigt en låt av sig själv när han hade Sommar en gång, vilket även Povel Ramel gjorde; i Povels fall var det fullt berättigat, undantaget som bekräftar regeln).
Hörni grabbar, dom låtarna kan ni väl spara till ni har sammanträde i klubben för inbördes beundran.

Jah Hollis

söndag 24 juni 2007

Jag vet vad jag gjort med rekordvinsten

Så har det trillat in en rekordvinst på V75. En som spelat för drygt 700 spänn kunde kamma hem nära 45,3 miljoner kronor som tack för att personen i fråga lyckats peta ihop en rad som är så osannolik att ingen annan har den.
Och så börjar spekulationerna: Vem är vinnaren, är det någon i lilla Bygdeå där kupongen lämnats in? Huga, vad svårt det måste vara att hålla tätt om vinsten, speciellt på en sådan liten ort.
Och så kan man ju inte låta bli att spekulera i vad man själv skulle gjort om man vunnit så mycket pengar. Jag tror inte, som vissa hävdar, att det inte är bra att få så mycket pengar på en gång, att det skulle medföra någon olycka.
Nej, man spelar väl för att den möjligheten finns där, och när det då händer, ja då gäller det att hålla huvudet kallt. Själv vet jag exakt vad jag skulle göra om en sådan vinst trillade in.
Men nu blev det bara 46 kronor på de stående lottoraderna den här helgen.
Så de planerna får ligga på is ett tag till.

Jah Hollis

Är det så gott med pizza egentligen?


Pizza. Man måste väl ha någon form av allergi, eller vara för liten, om man bor i Sverige och aldrig har testat denna rätt. I varenda håla finns det väl i alla fall minst en pizzeria om inte två.
I går kväll var jag ute med BT och T, gamla goda vänner som samlades för första gången på ganska länge och efter diverse resonerande över en del starka drycker kände vi att vi skulle ha käk.
Och det slutade med att vi hamnade på en pizzeria i Malmös turistkvarter, vid Lilla Torg. Samtliga käkade pizza och BT var tvungen att försäkra sig om att vi skulle få pizzasallad till (han hade blivit utan senast han var där och det gjorde honom inte glad).
Visst vi slukade våra pizzor (marinara för min del, vilket lär vara fel namn på den som bör heta frutti di mare) utan problem. Ingen kulinarisk sensation men mätta blev vi.
Men det fick mig också att fråga mig själv: Är det så gott med pizza, egentligen.
Normalpizzan brukar vara fet, salt och med inslag av sötma. Andra ingredienser är väl ofta konserverade och ger inte så väldigt mycket bidrag till smaken.
Är det det den där kombinationen fett/salt/socker (jodå det är socker i pizzadeg) som gör att det går ner så lätt (och att man ofta känner sig närmast övermätt efteråt)? Pizzasallad kan ju för övrigt kännas som om den är indränkt i flytande vägsalt om det vill sig illa.
Sedan har vi ju de vedervärdiga varianterna som kebabpizza och hawaii, som jag i allafall aldrig släpper in mellan tänderna.
Men tydligen behöver pizzan inte vara så fet, och den kan faktiskt vara en kulinarisk upplevelse.
Och att pizzerior kan ha kul namn, det visste vi ju redan, se på bilden ovan.

Jah Hollis

Ny platta med Calexico till Europaturnén

Ett av mina favoritband, Calexico, meddelar i ett nyhetsbrev att de har en ny platta på gång. Det är naturligtvis en musikalisk händelse av rang.
Lagom till Europaturnén som snart inleds, i Utrecht den femte juli, kommer Toolbox som innehåller fjorton instrumentala låtar. Ett smakprov serveras på bandets hemsida och jag tycker det ger mersmak.
Men vad som retar mig är, att ingen konsertarrangör i vare sig Sverige eller Danmark har bokat Calexico under den här turnén. Det kommer att kosta på om jag ska ge mig iväg och kolla in dom.
Utrecht? Hmmm.. Holland…
Det ligger ju faktiskt inom möjligheternas gräns, och jag är ledig just då.

Jah Hollis

lördag 23 juni 2007

Första artisten ut i Sommar 2007: Bob Dylan

Så har årets Sommar i P1 haft premiär efter att förväntningarna haussats upp till proportioner som börjar bli lite väl stora, kändes det i alla fall som när programvärdarna presenterades tidigare i år.
Först ut var allas vår Ulf Lundell och första artisten i etern var Bob Dylan, Lonesome Day Blues från Love & Theft. Ingen högoddsare, med tanke på värdens musiksmak.
Och det fortsatte med välbekanta favoriter som Stones, Cream, Van Morrison, MC5 och Doors.
Det enda kvinnliga inslaget i spellistan, och ett avbrott mot den övriga musiken, var Mavis Staples med Down in Mississippi från hennes senaste platta.
Programmet var en enda stor hyllning till 1960-talet. Ulf Lundell stack inte under stol med att det kan verka både romantiskt och nostalgiskt att hänga sig kvar vid detta årtionde, men att han gärna låter sig kallas både romantiker och nostalgiker.
På det hela tycker jag, som inte alls lider av några aversioner mot Ulf Lundell, att det var ett bra program. Och att premiärvärden med glans klarade att hålla mitt intresse kvar programmet igenom.

Jah Hollis


Så var midsommaraftonen över för i år


Så har vi klarat av att fira midsommar här i Sverige ännu en gång. Några har dött i olyckor med bilar och båtar, eller drunknat. Några har slagits med knivar och bråkat på andra vis. Massor av folk har blivit fullare än de borde och ett antal dumskallar har varit ute och kört bil på fyllan.
Här i södra Sverige blev det till slut fint väder framåt sena eftermiddagen efter hällregnet tidigare på dagen.
Själv tog jag mig, försenad som vanligt, hem till den gode kollegan F och hans familj, där ett antal vänner och bekanta samlats (inomhus, med stor balkong som utealternativ).
Där fanns allt: sill, potatis, gräslök, gräddfil, jordgubbar, ja hela baletten och det var bara att ta för sig.
Snaps, öl och snapsvisor fattades inte heller och det var en sådan där riktigt trevlig kväll, där man kunde cykla hem när det ljusnat och höra fåglarna väsnas och hugga för sig av den midsommarmiddag folk lämnat här och var kring gångstigarna och där en och annan firare vinglade hemåt (och i dag mår jag för övrigt prima, inga efterverkningar).
Som syns på bilden ovan ägnade sig en och annan åt en del svettiga aktiviteter under kvällen, både barn och vuxna. Någon som kan gissa vad gentlemännen på bilden sysslar med?
En modern form av små grodorna?
Nja.

Jah Hollis

fredag 22 juni 2007

Var i Stockholm bodde Bob Marley?

Det är 30 år sedan Bob Marleys mest, kommersiellt, framgångsrika skiva, Exodus, kom ut. Själv har jag inte hunnit skaffa 30-årsutgåvan, men efter att ha läst ett par brittiska artiklar om tillkomsten av Exodus ville jag ju gärna höra låtarna igen.
Så praktiskt då, att man innehar de fyra plattorna som utgör Songs of Freedom, boxen som sammanfattar Bob Marleys karriär på Island (utgiven på hans egna bolag Tuff Gong).
Där finns musiken och där finns också, i den inhäftade boken med information om musiken, några berättelser ur Bob Marleys liv och karriär.
Exodus spelades ju in i England efter att Bob Marley blivit skottskadad vid ett regelrätt mordförsök på honom. Så en tid bodde Bob Marley för sin egen säkerhets skull i London.
I Songs of Freeedom kan man läsa hur Bob Marley några år tidigare, 1971, bodde en kort tid i Stockholm. Det är musikern John "Rabbit" Bundrick som berättar historien under rubriken "From Ska to Scandinavia: Bob Goes To Stockholm."
Den då utanför Jamaica så gott som okände Bob Marley var inkallad av Johnny Nash för att bidra med musik till en svensk film där Johnny Nash spelade mot bland andra Christina Schollin.
Filmen föll väl i glömska rätt snart, men Johnny Nash fick några hitlåtar bland annat med Bob Marleys Stir it Up.
Berättelsen om Bob Marleys vistelse i Stockholm är rolig läsning, men man får aldrig veta var i Stockholm han bodde (han bodde tillsammans med Johnny Nash och Rabbit) eller hur länge han stannade.
Det vore kul att höra från någon som vet mer om Marleys Stockholms-sejour.

Jah Hollis

Ännu en välsmakande whisky: Talisker

Den gode BT är hemma igen efter ännu en sejour på havet. Återvände härom morgonen efter en lång och utdragen väntan på att vårt kära SAS skulle föra honom till Köpenhamn från Heathrow.
Det goda med den långa väntan på det alltmer försenade planet var, att han fick tid att provsmaka utbudet hos en whiskyförsäljare på flygplatsen. Han fastnade så småningom för en Talisker, vilket visade sig vara ett utmärkt val.
Minns jag nu inte helt fel, testade jag den vid whiskymässan i Malmö förra hösten.
Och i går, i BT:s åskvarma (men luftkonditionerade) lägenhet gjorde vi en grundligare test av innehållet i buteljen han hade med hem. Talisker kommer från den skotska ön Skye, också känd för att Drambuie kommer därifrån, och har den där karaktäristiska salta, tångaktiga rökigheten som whisky från den skotska västkusten har.
Inte så påtaglig som i Laphroaig eller Bowmore, men väldigt tydlig.
Och jag har faktiskt varit på Skye en gång för länge sedan, men det är en helt annan historia som jag kanske får berätta vid annat tillfälle.
Dock mindes jag Skye-besöket när jag smakade Talisker och jag fick en viss längtan tillbaka till den skotska västkusten

Jah Hollis

Sjön som försvann: Inte så märkligt

Det rapporteras att en sjö i en chilensk nationalpark bara har försvunnit. Så sent som i mars var folk från chilenska myndigheter på plats, och då fanns sjön där, helt oförstörd.
Nu är den puts väck, och kvar finns ett 30 meter djupt hål med några isflak på bottnen.
Ett antal geologer ska nu försöka ta reda på vad som hänt med den försvunna sjön.
Mitt tips är, att det är någon som dragit ur proppen.

Jah Hollis

torsdag 21 juni 2007

Den religiösa fernissan är mycket tunn

"If someone commits suicide bombing to protect the honour of the Prophet Mohammad, his act is justified."
Detta lär Pakistans religionsminister, Mohammad Ejaz ul-Hag, ha sagt med anledning av att Salman Rushdie adlats i Storbritannien.
Det är med andra ord OK att agera självmordsbombare om man gör det för att försvara profeten Muhammeds ära. Upprördheten bland dem som anser sig stå gud närmast är så stor över adlandet att många verkar beredda att agera mördare. Eller att hylla andra mördare.
Jag kan inte fatta att religiösa människor är så fixerade vid att ta livet av sina medmänniskor i alla möjliga och omöjliga lägen. Det ska dödas och stenas och piskas och straffas på andra sätt om någon gjort något som präster och profeter inte gillar.
Tänk, jag trodde att religion egentligen skulle handla om kärlek och förståelse för medmänniskor.
Men där trodde jag nog fel.

Jah Hollis

Årets kortaste natt i vår del av världen

I dag infaller sommarsolståndet och i morgon firar vi midsommarafton. Det innebär att vi har årets kortaste natt framför oss (ja, bor man norr om polcirkeln är det annat som gäller).
Det finns en hel del platser i vår närhet som påminner om den här tidens eviga gång och jag är personligen fascinerad av de platserna. På inte allt för långt avstånd har jag Ales stenar, Sveriges största skeppssättning som troligtvis kan ha något med angivelser av midsommar och midvinter att göra.
Hurvida det samlas folk där för att fira sommarsolståndet eller midsommar vet jag inte, men det gör det i alla fall (eller har det nu redan gjort) vid Stonehenge i England. Också det ett mäktigt bygge av stenar i storformat.
Ett annat ställe som måste nämnas i sammanhanget är Newgrange i Irland. Fast där är det vintersolståndet som gäller, solen lyser rakt in genom en gång i detta enorma gravbygge när den står som lägst på himlen.

Jah Hollis

Det blev vinst i nya quiz-korsordet

Det var quizkväll, som vanligt på onsdagar, på stampuben (denna webbpresentation känns verkligen antik) i går. Quizmaster Bryan introducerade ett för oss nytt frågekoncept, ett crossword puzzle (korsord, alltså).
Tydligen har man kört det under söndagarna (då jag nästan aldrig är där), och det är frågor, illustrerade med musik, om musik, film, litteratur och närliggande ämnen.
Det visade sig att det passade oss utmärkt och vi tog full pott, och segrade på det före storheter som Spitfire Psychopaths och regerande mästarna General No Legs.
Denna vinst bör ju definitivt ha kvalificerat oss för finalomgången om ett halvår.

Jah Hollis

onsdag 20 juni 2007

Toots måste vara Kingstons JB

Som jag kanske nämnt var det en utmärkt cd med senaste numret av husorganet Mojo. Sun is shining är samlingsnamnet, 15 spår varav en stor del är riktiga reggaeklassiker.
Plattan kickstartar med Toots & The Maytals Funky Kingston från skivan som visade att Toots Hibbert utan tvekan var, och är, Kingstons svar på James Brown.
Toots "huh-ar" i klass med Gudfadern själv och bandet bakom honom kokar som en jamaicansk version av The Famous Flames.
Och jag har flera Toots & The Maytals-plattor kvar i mina vinylbackar. Måste se till att fixa den där vinylspelaren nu.
Toots lär för övrigt vara den som myntade uttrycket reggae med låten Do the Reggay som kom 1968. Mannen håller i gång ännu och ska enligt den senaste turnéplanen komma till Brittiska öarna i juli.

Jah Hollis

Killen verkar för dum för att veta vad hat är

Aftonbladet har anlitat någon knäppgök vid namn Alex Schulman, vars uppgift tydligen är att försöka provocera folk via sin blogg. Jag har läst ett par av hans inlägg, och eftersom han lär vara mycket läst antar jag att hans "publik" eller vad man ska kalla dom är en samling masochister.
Senast har han skrivit om folk som gör och säger, enligt honom, fel saker och därmed har gjort sig värda hans hat. Jag tror ärligt att denne tvålfagre fejkprovokatör inte riktigt begripit vad verkligt hat innebär.
Jag tror faktiskt att killen är lite för tunn mellan öronen för att inse vad ordet hat egentligen betyder. Annars skulle han inte påstå att han hatar så många människor som han säger sig hata.

Jah Hollis

Två anledningar till att jag började blogga

Äntligen: nu har min dröm gått i uppfyllelse!
När jag började blogga för lite mer än sju månader sedan satte jag upp två direkta mål med denna verksamhet:
1. Jag ville tjäna pengar
2. Jag ville bli känd
Inget av detta har infriats genom bloggandet, hittills i alla fall. Och jag är väl lite besviken.
Dock hittade jag i dag tidningen Metro utanför livsmedelsbutiken och då fattade jag vad jag gjort för fel. Denna fantastiskt djuplodande journalistiska produkt ska starta en blogg och i sin stora godhet vill Metro nu lära mig hur jag via bloggandet kan bli både rik och känd.
Inget att tveka om.
Nu börjar det nya livet!

Jah Hollis

tisdag 19 juni 2007

Någon som vill rekommendera John Mayer?

Snart dags att gå hem till övernattningskvarten. Sedan är det en jobbdag kvar till en något längre ledighet än normalt. Ett gammalt Simpsons-avsnitt går på burken, det där Homer & familj får George (den äldre och före detta presidenten) och Barbara Bush som grannar i Springfield.
Faktiskt ett höjdaravsnitt som jag sett tidgare. Flera kändisar dyker upp.
Nyss var det Jay Leno som hade gitarristen och sångaren John Mayer som gäsp, förlåt, gäst ska det ju vara. John Mayer lär ha sålt miljoner plattor, men efter att jag hört en låt har jag svårt att förstå varför.
En hygglig gitarrist och sångare som gjorde det många, många gjort före honom. Men han är ung, såg bra ut och verkade locka många unga tjejer till Lenos utomhusscen.
Och visst, det var ingen fjantpop han spelade, men originellt?
Knappast.
Får mig att tänka på andra sådana amerikanska musikfenomen som Spin Doctors, Hootie & The Blowfish, Phish och andra som blommar upp, säljer miljoner skivor och sedan faller undan i skuggan.
Någon som har lust att rekommendera att jag lyssnar på en hel platta med John Mayer?

Jah Hollis

måndag 18 juni 2007

En kanonfilm mals sönder av tv-reklamen

Helgens jobb är just avslutat och jag är ensam kvar här. Zappade mig fram genom tv-kanalerna och hittade filmen Den tunna röda linjen av regissören Terrence Malick på TV3.
En kanonfilm och en krigsfilm som verkligen är värd namnet. Inte något Rambo-trams utan en film som detaljerat, tror jag i alla fall, beskriver hur det är att vara ute och kriga, öga mot öga med en fiende som vill döda en fastän man personligen inte har något otalt med människan i fråga.
En film som man borde visa för alla stridspittar som tror att krig är något kul och att döden i krig är ärofull och klinisk.
En film med gräddan av amerikanska (manliga) skådisar i toppform.
Och med ett bildspråk få vågra använda i den här typen av filmer.
Och vad avbryts den filmen av på TV3.
Jo, tjatig reklam för skitvaror och trailers för kassa tv-serier.
Gissa om det förtar effekten av den här filmen?
Bättre argument mot reklam-tv är det svårt att hitta.
Hyr Den tunna röda linjen och se den på dvd i stället.
Utan reklamavbrott.

Jah Hollis

söndag 17 juni 2007

Vad var det jag sade om Hultsfredsfestivalen

Det gick tydligen inte så bra i år, publikmässigt i alla fall, för Hultsfredsfestivalen. Inte för att jag känner någon skadeglädje eller så, men ett litet "Vad var det jag sade" smyger sig in i tankarna.
Jag menar, en zombiefierad Ozzy Osbourne som en av höjdpunkterna på en modern musikfestival 2007? Kan man inte ha någon särskild freakscen för dom som har sådana böjelser?
Jag vet inte, men kanske har festivalarrangörerna känt sig säkra på succé efter två utsålda år. Man kan knappast skylla på vädret heller, för ingen kunde väl i förväg säkert säga att det skulle hällregna över en del av festivalen.
Kanske är det så, som en del tycks ha börjat spekulera i, att de stora festivalernas tid är över. Men mot det talar att till exempel Roskilde är utsålt även i år, och att det verkar bli en het festivalsommar i övriga Europa.
Som sagt, det är något som inte stämmer med Hultsfredsfestivalen. Det ska bli intressant att se hur man nu resonerar inför nästa år.

Jah Hollis

Trist att bryta upp när stämningen är hög

Jodå, jag gick på 40-årskalaset trots allmän trötthet och mörka moln i skallen. Och det ångrar jag definitivt inte: frånsett regnet som strilade långt in på eftermiddagen var alla förutsättningar goda.
Massor av trevliga människor, mat och dricka i överflöd. Och ett festföremål som uppvaktades grundligt och fantasifullt. Och som dessutom plockade fram en portabel humidor fylld med goda cigarrer till ett dignande groggbord.
Men eftersom jag ska jobba i morgon var jag tvungen att bryta upp någon timme efter midnatt. Somliga hade förvisso gått hem redan då, men järngänget var fortfarande still going strong.
Hade gärna intagit mer goda drycker och utbytt fler livsvisdomar, men det var inte mycket att be för.
Fan, ändå, vad trist att behöva bryta upp när man fortfarande har krafter och lust kvar.
El sucko!

Jah Hollis

lördag 16 juni 2007

Och vem f-n är egentligen Markus Persson?

Senaste numret av Mojo är välmatat. Jag fortsätter att häpna över hur den redaktionen ständigt kan hitta nya historier, och nya vinklar på gamla, att berätta.
Men jag tackar och tar emot.
Nummer 164 innehåller bland annat en artikel om Genesis P-Orridge, ett av dessa engelska original känd från industrimanglarna Throbbing Gristle och de mer svårdefinierbara Psychic TV.
Jag minns att många av mina vännner bland punkarna gillade Throbbing Gristle, men jag har sjäv hört väldigt lite av både dem och Psychic TV. P-Orridge är nu 57 år, kallar sig numera "pandrogyn" (h(a)on är tydligen både man och kvinna) och leder nu sitt band Psychic TV3 baserat i New York.
En detalj i artikeln fångade dock min uppmärksamhet lite extra. I bandet ingår numera en keyboardspelare med det svenskklingande namnet Markus Persson. En kille som ser ung och blond ut och som enligt artikeln redan som tioåring ska ha sagt till sin "Psychic-TV-älskande mamma" att han en dag skulle vara med i det bandet.
Jag har inte lyckats hitta någon mer specifik information om denne Markus Persson än att han har ett mycket långt artistnamn.
Någon som känner till vem han är och kan berätta mer om honom?

Jah Hollis

Grått som höst, kalasformen är långt borta

Lördag, och mindre än en vecka till midsommarafton. Malmöhimlen är grå som vore det november och det är mörkt inne i min lägenhet.
I eftermiddag ska jag på 40-årskalas hos goda vänner, som jag märkligt nog inte sett på ganska länge.
Men innan dess måste jag klara av en uppgift jag har åtagit mig, och jag skulle ljuga om jag sade att det inte tar emot.
Hur mycket jag än gillar min 40-årsfyllande vän, och han är en mycket trevlig prick (varför kallar man folk prick?), har jag lite svårt att uppbåda den där kalasformen som krävs för ett kalas.
Och hur det ska vara när jag städat ur den där lägenheten jag måste städa ur i dag vete tusan. Ovanpå allt ska jag jobba i morgon, söndag, också.
Just nu skulle jag helst av allt lägga mig igen och läsa den långa Bob Marley-artikeln i den nya Mojo som låg i posten när jag kom hem.
Men det blir att bita ihop och att sedan försöka komma i kalasform på något vis.
Erfarenheten säger, att allt, trots de dåliga förutsättningarna, faktiskt kan bli helt annorlunda.
Det kan ju faktiskt bli en riktigt fin dag!
Hey ho! Here we go!

Jah Hollis

Nyhetstorka i tidningar och på bloggar

Bloggvärlden är på gott och ont ihoplänkad med den traditionella tidningsvärlden och webbnyhetsvärlden. Det är ju bara att kolla hur många bloggare som ägnar sig åt att kommentera nyheter i tidningarna.
Tyvärr blir det ofta rätt torrt och tillför inte något till de artiklar man kommenterar. En annan effekt tycks vara att när det blir nyhetstorka i tidningarna, så går en stor del av "det seriösa bloggandet" i stå.
Vad står det i tidningarna just nu och vad bloggas det om?
Jo till exempel:
• Jo att en rätt färglös man vi namn Jan Björklund ska efterträda den ännu mer färglöse Lars Leijonborg som fp-ledare (El gäspo grande!)
• Att Hamas inte ska utropa en Gazastat (En inte-nyhet, rafflande!)
• Att regeringen funderar på att införa ännu en karensdag för den som blir sjuk (Så oväntat!)
Och detta håller folk på att älta om och om igen.
Var är den spännande debatten som ska finnas i bloggvärlden?
Har den tagit sommarlov den med?

Jah Hollis

fredag 15 juni 2007

Lägg ett bud på Syd Barretts poesi

Har du en massa pengar du inte vet vad du ska göra av? Är du hängivet förtjust i Pink Floyd och allt vad som hör det bandet till?
Ta då en tur till Cheffins auktionshallar i Cambridge, Engla
nd, den 27 juni och bjud på ett handskrivet poem av Pink Floyds originalgitarrist Syd Barrett.
I nya numret av Mojo kan man läsa om poemet som bjuds ut på auktion: Little Twig Isn´t Big.
Handskrivet och med tillhörande teckning kommer det faktiskt från tiden före Pink Floyd (som för övrigt tydligen hette Sigma 6 innan de blev Pink Floyd). Troligtvis kommer man att få lägga upp en hacka för att få den här papperslappen med sig hem.
Jag är själv lite svag för sådna saker.
Jag äger en handskriven text till en av låtarna John Lennon skrev på äldre dagar. Ja, inte i original utan i form av ett grafiskt blad.
Och jag äger ett foto av Chuck Berry, taget av den brittiska fotografen Valerie Wilmer under en av Chuckens tidiga turnéer i England.
Det är poesi och konst för mig.

Jah Hollis

torsdag 14 juni 2007

Om en vecka har jag lite för-semester

Om en vecka från nu kommer jag förmodligen att vara en aning berusad. Onsdagen före midsommarafton börjar min ordinarie långledighet och sedan, efter midsommarhelgen, ska jag ta ut två veckor av min semester.
Det innebär, att nästa onsdag inleder jag en drygt två veckor lång ledighet samtidigt som det är quiz på kvällen. Det är rätt enkel matematik: onsdag kväll kommer jag att dricka några öl, det ligger i sakens natur.
Sedan ska jag njuta av den första sammanhängande längre ledigheten på ganska länge. Alla jeppar som pratar om hur kul de tycker det är att jobba jämnt och ständigt, och hur konstigt de tycker det är att inte alla vill bli entreprenörer och tjäna ihop miljoner kan ta sig i brasan.
Det finns mer i livet än så.

Jah Hollis

Har vi en Hendrix-revival på gång nu?

Intresset för gitarristen (och sångaren och kompositören) Jimi Hendrix tycks inte dö ut, fastän det snart är 40 år sedan han han själv dog efter ett olycksaligt intag av alkohol och sömntabletter.
Det var ingen vacker död för en så stilig man och mäktig musiker: han kvävdes i sömnen av sina egna spyor.
Naturligtvis finns det också diverse historier och mer eller mindre märkliga teorier om Hendrix död i London den 18 september 1970.
Hendrix har kastat en lång skugga över gitarrocken och jazzen sedan dess.
Jag har hört unga killar, inte födda när han dog, svära på att det aldrig funnits någon större gitarrist.
Och nu undrar jag om det är dags för ännu en Jimi-revival. Det är inte mycket jag bygger min teori på; men inom ett par dagar nu har jag sett två yngre förmågor iklädda Hendrix-t-shirts. En av dem en arbetskamrat.
Det är lite Che Guevara-vibrationer över det hela.
Jimi Hendrix har blivit en symbol.
Förhoppningsvis upptäcker de som hittat symbolen Hendrix till hans musik också.

Jah Hollis

onsdag 13 juni 2007

Snälla pojkar får inte kyssa vackra flickor...

Religionsmånglaren och anstiftaren till mordet på sin tidigare fästmö, Helge Fossmo, ska gifta sig igen. Man kan inte låta bli att dra paralleller till Juha Valjakkala, en kallblodig mördare som tydligen kvinnor i mängder svärmat för sedan han blivit insydd.
Det är en motsättning som säkert många killar och män funderat över och ständigt får nya anledningar att fundera över.
Vad är det som är så lockande med mördare och råskinn och typer som Knutbypastorn Fossmo (vars tidigare fru för övrigt dog under mystiska omständigheter)?
Eller är det bara en myt det där med att snälla pojkar aldrig får kyssa vackra flickor?
Är det i själva verket bara en liten minoritet som dras till de obehagliga figurerna?

Jah Hollis

Spelar någon baseboll med basebollträn?

Basebollträn.
De dyker upp allt oftare när det är frågan om överfall och misshandel här i Sverige.
Jag antar att basebollträn tillverkas för att man ska spela baseboll med dem. Och jag antar att man gör det i somliga länder; i USA verkar baseboll vara närmast en religion.
Hur många amerikanska filmer har man inte sett där det handlar om baseboll och folk diskuterar det som om det gällde livet på något sätt. För mig liknar det mest brännboll på ett lite mer avancerat plan.
Men här i Sverige?
Kan någon nämna ett baseboll-lag av rang i detta landet?
Nej, jag tänkte väl det.
Men hur många gånger har ni läst om busar med basebollträn?
Busar som har med sig dessa otympliga saker för att kunna puckla på någon med dem om det blir läge för det, ungefär som att man tar med en regnjacka i fall det skulle bli regn.

Jah Hollis

tisdag 12 juni 2007

Niklas Skoog en riktig klippa i MFF

Åtta minuter in på sin comeback visade skadedrabbade Niklas Skoog vilken solid MFF-klippa han är. Han fixade tre poäng med sitt mål och skickade Malmö FF upp i toppen på allsvenskans tabell.
Går resultaten rätt i de närmast kommade matcherna kan faktiskt MFF hålla sig kvar där. OK segern över BP, som nu brakade ner i botten, satt långt inne. Men när Niklas Skoog klippte till var det aldrig någon tvekan.
Fast kanske borde MFF ha avgjort långt tidigare i matchen på de många öppna chanser de hade. Kanhända visar Niklas Skoogs initiativförmåga nu vägen för de andra i laget.

Jah Hollis

Snälla, håll käft om Sopranos avslutning!

De sista avsnitten av tv-serien Sopranos har visats i USA och här i Sverige får vi som tänkt se dem på tv vänta till i augusti på att avslutningen ska börja.
Och innnan dess vill vi ju inte gärna veta hur det går.
Men nu finns det folk som använder sig av olika kanaler på internet för att berätta för oss som tänkt vänta, hur det hela slutar (bland annat en hyfsat välkänd bloggare och en ökänd kvällstidning: den senare varnar i alla fall för att slutet avslöjas i artikeln).
Jag kan inte tycka att det är annat än ren och skär elakhet (eller kanske dumhet?) när man berättar på bloggar och webbsidor hur serien slutar, och till och med gör det i rubriken till det man skriver.
Varför vill man förstöra nöjet för oss andra som följt serien från början? Man kunde väl åtminstone ha så mycket anständighet i sig att man förvarnar om att man ska berätta något man egentligen inte har någon anledning att berätta (vilket den pladdrige bloggaren inte har).
Jag menar, inte avslöjar man slutet på en deckare när man recenserar den eller skriver om den.
Så varför kan inte somliga knipa igen gläppkäftarna nu när det är läge för det?

Jah Hollis

måndag 11 juni 2007

Vädret kan alltid ta oss med överraskning

Alla snackar om vädret men inget gör något åt det.
Och frågan är väl om man kan göra något åt det överhuvudtaget.
Just nu är det varmt och somrigt här i Sydsverige, men man kan tydligen inte gå säker för plötsliga omslag. Den här tromben över norra Skåne är väl ett bra exempel på att vi aldrig kan känna oss säkra på vädret.
Ett antal ballongfarare i Stockholm fick tydligen också den gångna helgen känna på försommarvädrets nyckfullhet. Aftonbladet lyckades till och med hitta en kändis som var med i en av dem.
Frågan som vi sedan tvistar mest om just nu, när det gäller vädret, är ju annars om det har skett någon förändring i väderläget i stort. Har vi kanske en lång het sommar framför oss, bokstavligt talat?

Jah Hollis

Malmös senaste fallossymbol i skymning


Malmö har väl i alla tider ansetts vara en grabbig stad, en stad där sossepågarna har regerat och satt sina avtryck här och där. En av landets allra tydligaste fallossymboler finns också följdriktigt här, eller vad sägs om det gamla vattentornet vid Södervärn?
På senare tid har det dykt upp en allvarlig konkurrent: Turning Torso, inte så där onaturligt rak som många andra liknanade symboler, utan lite mer, ska vi säga, naturtrogen.
Bedöm själva av bilden här ovan.
Den är tagen söndag kväll den 10 juni 2007 närmare klockan 23.
Jag hade varit på Porgy and Bess med M och efteråt bjöd hon på en cider (jodå, jag valde själv det) på Möllans uteservering och vi satt och snackade en stund i lugn och ro i den fortfarande rätt varma kvällen.
Sedan var jag på så gott humör att jag tog en rätt lång cykeltur, och eftersom jag hade kameran med mig tog jag lite skymningsbilder.
Pen...eh...Torson var ett givet motiv.

Jah Hollis

Porgy and Bess lindrade söndagsångesten

Söndag och all den goa ledigheten man hade framför sig redan i tisdags är borta utan att några under inträffat. Läge för söndagsångest med andra ord, men en cykeltur i solgasset, till Malmö Opera och Musikteater (gamla Stadsteatern) gav lindring.
M hade frågat om jag ville följa med och kolla Gershwins opera (jodå jag lyssnar på det med) Porgy and Bess i en gästspelsuppsättning av sydafrikanska Cape Town Opera, och det ville jag ju.
En alldels förträfflig kur för söndagsångest, visade det sig.
Visst känner vi väl alla till Summertime, operans allra största hit (som dök upp tidigt i föreställningen) och kanske en och annan låt till.
Men Porgy and Bess visade sig innehålla mer, mycket mer. Ståryn var, som i många operor, inte jättedjup eller komplicerad, men den håller måttet.
Kärlek, sorg, död, glädje, lycka, gott versus ont och alla de klassiska ingredienserna.
Den största behållningen var musiken och alla de duktiga aktörerna. Många fina soloprestationer, men frågan är om inte det roligaste var när hela den stora ensemblen var inne på scenen samtidigt.
Då var inte allt fokuserat på någon enstaka person, utan det hände en massa saker överallt, och man glömde att det var minst 35 grader varmt inne i teaterladan.
Det finns många skäl till att man skulle kunna se om en sådan föreställning, men för Malmös del var det den sista i gästspelet.
Applåderna och ovationerna efteråt var mycket välförtjänta.

Jah Hollis

söndag 10 juni 2007

Dags att skaffa tv till Sopranos avslutning

Jag har klarat mig länge utan tv nu, närmare bestämt sedan den lilla lådan jag haft tappade orken och allt i rutan blev mörkt gröngultonat. Det har fungerat utan några större problem, och det är ett fåtal program jag verkligen kännar att jag har missat.
Dvd-er som jag har köpt klarar min dator hyfsat, men när jag skaffade min senaste Sopranosbox (säsong tre) var en av diskarna dubbelsidig, och det svalde inte datorn.
Jag har också fattat att man måste bestämma vilken region datorn ska vara inställ på rätt raskt eftersom möjligheterna att skifta region (eller göra den regionfri) är begränsade.
Och på tal om Sopranos. Den familjen är orsak till att jag nu funderar över att skaffa tv igen.
För den 26 augusti (det känns förvisso långt dit just nu) startar, enligt Sydsvenskan, den avslutande omgången av denna suveräna tv-serie.
Jag har sett alla avsnitt så här långt, och jag tänker inte för allt i världen missa avslutningen på historien.

Jah Hollis

Lång väg att åka för att kastrera katten

Ibland blir det så fel, fastän man har tänkt så rätt. Vanligtvis välinformerade Kulturbloggen har på ett av de senaste inläggen följande rubrik:
Inget skämt: Alla hundar och katter ska kastreras i Kalifornien.
Jag hade tänkt nöja mig med en liten kommentar på bloggen först, men elak som jag är, ska jag kontra med ett eget inlägg.
Jah säger: Det verkar vara ett fruktansvärt resursslöseri om alla hundar och katter (från och med när?) ska kastreras i Kalifornien. Och varför???
Jag ska inte hälla i mer salt.
Rubriken ska givetvis vara: Alla hundar och katter i Kalifornien ska kastreras.
Men kul var det hur som helst, lite som Lenos Headlines.

Jah Hollis

Dylandokumentären håller fortfarande

Jag har införskaffat den nya dvd-utgåvan av Don´t look back, dokumentären om Bob Dylans turné i England 1965. En så kallad de luxe-utgåva med en disk till, med inte tidigare visat material och så en bok med dialogen i filmen plus en skojig liten minibok.
Den senare är en så kallad flipbook, alltså man bläddrar snabbt som tusan så får man en effekt av att det är rörliga bilder.
Och det man får se, är inledningen på filmen då Subterranean homesick blues spelas och Dylan visar papper med ord ur texten och slänger dom ett efter ett på marken.
Det måste vara en av de mer, ska vi säga travesterade, scenerna inom musikvideo- och filmkonsten.
Jag har ju sett Don´t look back på bio och har den sedan tidigare på video, men det är roligt att se om den. Det är en klassisk rockdokumentär som fortfarande håller.
Vad jag hade glömt var till exempel att Dylan faktiskt spelar brottstycken av ett par Hank Williamslåtar och att han gör det mycket övertygande.
En annan sak som slår en när man ser filmen är, att nästa alla (och inte minst Dylan själv) röker som borstbindare var de än befinner sig.
Inte för inte finns den berömda repliken "Give the anarchist a cigarette" med i filmen.
Nu ska det blir spännande att se vad som finns på den andra disken.

Jah Hollis

lördag 9 juni 2007

Espresso House är kafévärldens Dolly

Läste just att en av de mer udda skapelserna i Malmös restaurangvärld har lagt ner verksamheten. Röda kran vid Lilla Torg har sålts till, gäsp, Espresso House.
Jag kan förstå att det är knepigt att driva restaurang i liten skala utan en finansiär som backar upp, men det känns trist när likriktningen blir för stor.
Nu får vi alltså ännu ett klonat kafé i Malmö, och hur kul är egentligen det?
Kafévärldens Dolly ska se till att vi känner oss trygga och kan få samma saker serverade vart vi än kommer.
Vad blir nästa steg? Någon stor pubkedja eller barkedja? Jag tyckte mig se tendenserna i London när jag var där senast. Många av pubarna hade exakt samma meny även om själva lokalerna inte var helt klonade.

Jah Hollis

Bob Dylan - den store humoristen


"I'm gonna grow my hair down to my feet so strange
So I look like a walking mountain range
And I'm gonna ride into Omaha on a horse
Out to the country club and the golf course.
Carry the New York Times, shoot a few holes, blow their minds."

Raderna kommer från I shall be free No. 10, en av låtarna på Bob Dylans Another side of Bob Dylan som kom 1964 och som är den fjärde Dylan-lp:n och den första jag köpte (jag hade redan The times they are a-changing på singel). Nu har jag skaffat den på cd och slutit en cirkel, kanske.
Det är länge sedan jag hörde skivan i sin helhet och jag måste säga att det är ett kärt återseende. Den innehåller några klassiker som It ain´t me babe, My back pages och All I really want to do, men också en radda mindre spelade låtar.
Bland annat visar Dylan upp en humoristisk sida som till stor del, i alla fall i sin direkta form, försvann när han blev mer elektrisk. Här finns förutom I shall be free No. 10 också en kul historia berättad i Motorpsycho Nitemare.
På The freewheelin´Bob Dylan finns föregångaren I shall be free, där han till och med lyckas omnämna Anita Ekberg.
Det är hon och gasolbrännarna på scenen som närmast förbinder Dylan med Malmö skulle man väl kunna säga.
Motorpsycho Nitemare lär för övrigt ha fått ge namn åt rockbandet Motorpsycho. Ett annat band som tagit namnet från Dylan är brittisks Starry eyed and laughing.
Danska Savage Rose lär ha uppkallats efter ett namn på baksidestexten till Highway 61 revisited.

Jah Hollis

Så spelar man vänskapsmatch i Danmark

Nu börjar glorian alltmer ramla på sned för fotbollslandet Danmark. Först debaclet vid EM-kvalmatchen mot Sverige, och nu visar danska fotbollshuliganer att de inte kan hålla sig lugna ens vid en vänskapsmatch.
Bornholms fotbollsförbund skulle vid sitt 100-årsjubileum bjuda på en match i Rönne mellan danska topplagen Ålborg och Bröndby.
Tydligen hade inte alla Bröndbyfans som åkte över till Bornholm klart för sig vad vänskapsmatch innebär, utan drog igång slagsmål och eldade på läktaren.
In på planen skulle de alkoholstinna danskarna också, precis som killen som kan ha kostat Danmark en plats i EM.
Jag tillåter mig att citera Shakespeare: Something is rotten in the state of Denmark.

Jah Hollis

Att visa hänsyn - en förmåga på utdöende?

Jag vaknade alldeles för tidigt i dag, men låg kvar i bingen i hopp om att somna om. Plötsligt hör jag musik, på en öronbedövande volym (klockan var halv nio) från den nya grannen ovanför.
Tydligen har personen i fråga (jag har aldrig sett henne eller honom, men det lär vara en yngre kvinna) också, precis som jag, fönstren öppna i värmen. För ljudet inte bara dånar i tak och väggar, det filtrerar sig in genom fönstren som om det vore någon gatufestival utanför.
Eftersom det inte finns någon chans att sova vidare, ens om jag satte in öronproppar, går jag upp en våning och ringer på några gånger. Det tar tydligen en stund innan någon hör dörrklockan genom dånet och ropar till någon att öppna.
När jag är på väg att gå ner igen (nu har de skruvat ner volymen) öppnas dörren och en ung kille med ett frågande uttryck i ansiktet öppnar.
Jag förklarar för honom att det bor andra människor i huset och att man inte kan spela musik med en volym som om det vore på ett diskotek (klubb heter det väl nu för tiden).
Han tittar oförstående och verkar nästan redo att hoppa på mig och ge mig en snyting.
Volymen på musiken dämpas i alla fall. Det är bara så märkligt att man ska behöva säga till om en sådan sak. Vart tog förmågan att visa hänsyn till sin omgivning vägen?

Jah Hollis

Springsteen, påfrestande eller obetalbar?

Det verkar råda delade meningar bland skivrecensenterna om Bruce Springsteens senaste platta, Live in Dublin med The (Seeger) Sessions Band, minst sagt. Här finns allt från omdömen som "obetalbart lustfyllt" till "påfrestande".
I Expressen kallas plattan ett "enastående livedokument" och Aftonbladet är frikostiga med sina plus, fyra stycken blir det.
Den som sågar plattan längs med fotknölarna är Maria G Francke i Sydsvenskan. Hon har inte mycket till övers för Bossen som hon tycker låter "bajsnödigt rosslig".
Elakt så det förslår, och det ska det ju vara om man tycker det är (ingen vits!) skit.
De tre övriga recensenterna, i kvällsblaskorna och DN (SvD lyckades jag inte ta reda på vad dom tycker, hittar ingen recension) är män, eller i alla fall av manskön.
Kan det tänkas spela in?

Jah Hollis

fredag 8 juni 2007

Det känns som riktig sommar i Malmö nu

Jag har för första gången på rätt länge hasat mig ut och tagit en riktig cykeltur i sommarkvällen i Malmö. Det känns faktiskt som om det är riktig sommar, redan så här i början av juni.
Och det ska fortsätta i alla fall över helgen och troligen lite till. Sedan kanske det blir kass resten av sommaren (äh, det blir det väl ändå inte!?) men då kan man alltid tänka tillbaka: Åh, så skönt det var i början av juni.
Malmö byter helt karaktär kvällstid när det blir sådant här väder. Det är massor av folk ute och rör sig, uteserveringarna är som brusande folkhav inne i centrum och små skönt stimmiga sjöar lite längre ut i periferin.
I parkerna är det folk kvar ända till det mörknar och de flesta verkar ha det så trevligt.
Det enda som störde mig, det är nästan alltid något sådant, var allt skräp som låg utanför en av våra gymnasieskolor. När studenterna skulle tas emot hamnade tydligen omslagspapperet till ett stort antal blommor på gräsmattan.
Man får lust att säga det klassiska: Gör ni så hemma också...puckon!?

Jah Hollis

Oj, oj det är högsommarväder - fem sollåtar!

Varmt, rejält varmt blev det med en gång. Och nu kastar sig väl folk ut till stränderna för att steka sig i solen och öka på chanserna till att få hudcancer.
Jag vill inte vara någon glädjeförstörare, men jag passar mig numera för att vara för länge ute i solen, speciellt så här i början av sommarsäsongen.
Fem bra låtar om solen kan jag i alla fall bjuda på för att gaska upp dom som tappade modet nu.

1. Din klara sol går åter upp - Johan Olof Wallin
2. Sun is Shining - Bob Marley & The Wailers
3. The Warmth of the Sun - The Beach Boys
4. California Sun - The Ramones
5. Paper Sun - Traffic

Sedan, när vi fått vår smak av sommaren, är det bara att fortsätta hit.

Jah Hollis

Har bloggtoppen dött för gott?

Bloggtoppen.se, som listar läsläget för ett stort antal bloggar i Sverige har varit död i cirka tolv timmar nu. Inte för att jag vet vad det innebär, men jag tycker bara det är lite trist att inte kunna gå in och se hur man ligger till.
Jag menar, lite fåfäng och nyfiken är man väl ändå.
Är det möjligen någon som vet hur det ligger till med denna portal? Kommer den igång igen, eller?

Jah Hollis

Gynning, Hilton, Rosing - Bunta ihop dom...

Jaha, och vad är det som diskuteras på de svenska bloggarna i dag då? Ja, ska man tro bloggportalen.se så är det den vanliga sörjan av kändisbrudar som bara är kända för att de är kända.
Det får mig osökt att tänka på en monolog Beppe Wolgers en gång skrev för Lars Ekborg, "Bunta ihop dom". Den blev en stor succé på singelplatta, men fråga är hur många som fattade satiren och ironin i den.
Nu tycker jag man ska dom här kändisbrudarna, och deras manliga motsvarigheter (ni vet säkert vilka dom är) och bunta ihop dom (men inte slå ihjäl dom som den vresige Beppefiguren tycker) och en gång för alla slänga dom på sophögen där dom hör hemma.
Men det klarar väl inte aftonblaskorna som verkar leva i symbios med den här hjärndöda kulturen. De lyckas ju ständigt koka ihop nya tunna soppor på den.

Jah Hollis

Oavsiktlig lustifikation i Sydsvenskan

Kollade just Sydsvenskan på nätet och läste om bomben som sprängts utanför en villa i Staffanstorp i Skåne. Det är allvarliga saker, jag fattar inte vad det är för människor som tror att man ska använda en del av sin korta tid på jorden till att tillverka bomber och smälla av vid folks hem.
Någonstans måste det ju ha gått snett i skallen på den som sysslar med sådant.
Men hur allvarligt ämnet än är, blir det en liten lustifikation i reporterns ganska typiska polisreporterspråk.
En bit ner i texten står det:
"Enligt polisen är huset och dess ägare kända sedan tidigare."
Ja, det får man väl hoppas. Tänk om det bara skulle poppa upp helt okända hus, med helt okända ägare så där utan vidare.
Sedan bjuds vi också på vår tids allra vanligaste poliskliché:
"Det finns ingen misstänkt i nuläget!"


Jah Hollis

Var domare när Fodboldfjolset är på Parken

I dag kommer det officiella utslaget i skandalmatchen i EM-kvalet i fotboll mellan Danmark och Sverige. Allt annat än att Sverige tilldöms segern med 3-0 är ju en sensation, men man ska som bekant aldrig säga aldrig.
I väntan på detta, och senare också har du nu chansen att sätta dig in hur domaren Herbert Fandel upplevde den kaosartade avslutningen på matchen.
Gå in här och spela spelet "Fodboldfjolset".
Det gäller att passa sig så att man inte får sig en lusing av "den gale tilskuer", eller, än värre, en "mavepumper" av Christian Poulsen.
Lycka till!

Jah Hollis

torsdag 7 juni 2007

Den holländska pulverspriten luktar anka


Snabbt som en löpeld spred den sig över världen, nyheten om att fyra (eller sex beroende på var man läser) studenter i holland har upppfunnit alkohol i pulverform. Det är förvisso inte första april, men något skumt är det med hela ståryn.
För det första ska pulvret tydligen redan säljas under namnet Booz2go (sic!), men märkligt nog går det inte att hitta någon sådan produkt på nätet.
Helicon Vocational Institute, där studenterna ska studera sägs ligga nära Amsterdam, eller ungefär en timmes resa från Amsterdam (kommer man inte utanför Holland då?).
Men någon hemsida på internet tycks detta institut inte vara begåvat med.
De båda studenter som uttalar sig om "uppfinningen", Martyn van Nierop och Harm van Elderen, tycks också ligga lågt på nätet.
Deras namn dyker bara upp i de mängder av artiklar på olika språk som redan finns om torrspriten.
Men visst, skulle det vara sant är det ingen direkt nyhet. Någon kallat alkoholpulver lanserades, utan större framgång, i USA redan för några år sedan.
I Tyskland var det på tapeten för ett par år sedan.
Sant eller inte. De var knappast först med namnet Booze2Go (se bilden) även om de stavade lite fel.

Jah Hollis

En välbekant doft av marijuana i trappan

Jag kan inte påstå att jag är obekant med doften, även om det är sällan man känner den nuförtiden. Dock, när jag nyss gick upp från tvättstugan, kände jag den, och igår när jag gav mig ut för att åka hem till en god vän och kolla fotbollen kände jag den, starkt, i trappuppgången.
Den brukar beskrivas som sötaktig, även om jag ibland tycker den påminner mer om skogsbrand. Eller kanske är gräsbrand riktigare.
Det är förstås the sweet smell of marijuana, grass, gräs, mary jane eller kanske skunk.
Kärt barn har många namn. Men gräsvarianten av cannabis luktar på ett speciellt sätt och skiljer sig åt från lukten av den stickigare haschröken.
Jag vet vilken lägenhet doften kommer ifrån och det vet väl de flesta i trappupgången, även om ingen egentligen verkar bry sig.
Men jag skulle vilja påstå att killarna som bor där lever lite farligt, om nu någon skulle vilja sätta dit dom.

Jah Hollis

Varför skriker barn som stuckna grisar?

Från mitt köksfönster har jag utsikt över en en liten grön plätt, med gräsmattor, träd och buskar och en liten kommunal lekplats. Då och då samlas en del barn där och leker, ibland ligger lekplatsen öde.
Nu mot kvällningen lyser solen in genom köksfönstret och det blir varmt som sören i köket. Så jag är mer eller mindre tvungen att ha köksfönstret öppet i alla fall en aning.
Därmed hör jag om det är några barn i aktion i på lekplatsen.
Det är det nu, och det som förundrar mig är att dom skriker som stuckna grisar mer eller mindre hela tiden.
Inga glädjetjut då och då eller något sådant, utan själva konversationen verkar gå ut på att man försäker överrösta varandra hela tiden.
Några av dem skriker med så genomskärande röster så att man undrar hur deras stämband egentligen mår.
Är det möjligen så att barn har blivit mer högljudda nuförtiden, eller är det bara som jag fått för mig? Är det så att hela samhällets volym skruvats upp och att det blivit naturligt att skrika för att överhuvudtaget höras?

Jah Hollis

Dårar i Malmötrafiken 2

Längs med Lundavägen i Malmö går en lång och mycket trafikerad cykelbana. Det är skönt att kunna hålla sig på den med tanke på den hetsiga trafiken på Lundavägen.
Att sedan många cyklister (även jag förfaller där ibland) väljer att cykla på trottoaren på andra sidan vägen är ju egentligen bara att beklaga. Förklaringen är väl lika delar lättja och olust att dra cykeln över den fyrfiliga Lundvägen för att komma över till cykelbanan.
Nattetid, när testosteronstinna gossar i tyskbyggda muskelbilar far fram i uppåt 100 kilometer i timmen på denna väg (ja, det är ju en stadsgata, alltså), kan det vara direkt livsfarligt att försöka korsa den.
Nå, på en del ställen är det in- och utfarter till och från någon större affärslada och någon verkstad som korsar denna mycket trafikerade cykelbana.
Visst, de som ska ut på Lundavägen ska givetvis lämna företräde till alla som cyklar och går, och köra ut när de inte riskerar att vara i vägen.
Vad gör då dårarna i Malmötrafiken?
Jo de kör ut och ställer sig tvärs över gång- och cykelbanan i väntan på att de ska få en lucka i biltrafiken.
Undrar vad de skulle gilla om ett gäng cyklister gjorde likadant på vägen och stoppade upp all biltrafik?

Jah Hollis

Detta måste väl ändå bli årets mål!?

Många mål har man sett i fotboll genom tiderna och många lever kvar på näthinnan och via ständigt återkommande tv-repriser.
Det är snygga mål, det är mål som kommer till på ett kanske inte regelrätt vis och sedan en massa andra varianter.
Zlatans klackmål mot Italien i VM 2006 är förstås en stor favorit, omöjligt som det ser ut, men jag tycker nog ändå att detta är än mer omöjligt.
En ny favorit seglade i alla fall upp vid gårdagens utspelning av Island på Råsunda: detta måste ta priset som ett av alla tiders mest förvirrade mål. Och en god kandidat till Årets mål.
Marcus Allbäck är inte bara en härlig lirare, han kan se att det finns humor i fotbollen också.
Han har minst en räv bakom varje öra, den killen.

Jah Hollis


Förvirrande med helgdag mitt i veckan

Så har vi passerat årets nationaldag och befinner oss tillbaka i vardagen igen. Själv känner jag mig något förvirrad av att det dyker upp en helgdag så där mitt i veckan.
Naturligtvis är det inget stort problem, jag fick till och med en dag extra ledigt tack vare nationaldagen (så blir det inte när den hamnar på en lördag eller en söndag så småningom).
Jag bara undrar lite över själva fenomenet: när den här invanda veckolunken, som de flesta av oss väl ändå lever i, bryts på något vis hör man många säga att de känner sig förvirrade.
Jag fick till exempel en typisk, vad det nu egentligen är, lördagskänsla under större delen av gårdagen. Fastän det egentligen var en onsdag som gjorts om till en söndag.
Kanske inte så konstigt att man blir lite virrig ändå.
Nej nu ska jag njuta av ännu en ledig dag!

Jah Hollis

Barndomens förste musikhjälte är borta

Povel Ramel. Det namnet lärde jag mig tidigt känna igen, och det lärde jag mig redan som barn att associera med kul musik. Farsans kusin var stor Povel-fan och hade massor av skivor med honom och med gänget av artister han omgav sig med.
När man samlades till något släktkalas var det givet att man skulle lyssna på skivorna med Povel Ramel och jag måste redan då ha fått någon känsla för vad som är bra musik, och framför allt hur kul musik kan vara.
Det var speciellt en låt, Min fars fabrik, som jag kunde höra hur många gånger som helst på raken. Redan innan jag hade börjat skolan fick jag också följa med på en Knäppupprevy, när Povel Ramel och Brita Borg och Martin Ljung (min specielle favorit då) och alla de andra kom till stan som något slags minstrel show och spelade sin föreställning i ett stort tält.
Sedan dess har Povel Ramel och hans musik alltid funnits där och jag har till och med vid ett tillfälle fått byta några ord med mannen som nu spelar Johanssons boogie-woogie vals och Gräsänkling blues (han fick mig ta mig tusan att upptäcka bluesen innan jag lärt mig att läsa) någon annanstans än här bland oss på jorden.
Ett stort tack ska du ha för allt, Povel!

Jah Hollis

Det är något ruttet med Hultsfredsfestivalen

Om en dryg vecka är det dags för Hultsfredsfestivalen igen, då ett litet sömnigt småländskt samhälle för några dagar förvandlas till en sjudande kittel av fok och musik. Hultsfreds invånarantal mångdubblas under den här helgen, och det är bara att gratulera dem, som lyckats placera sitt namn på kartan i alla fall med något positivt.
Men det som en gång började som en gräsrotsrörelse bland unga i Hultsfred, och en frisk fläkt i musiksverige, har sedan länge blivit en institution och en mångmiljonindustri.
Och som sådan anser man sig tydligen kunna diktera vem som ska få lyssna på vilken musik i Sverige. Sålunda har man i år bestämt, att eftersom man har legendaren Roky Erickson på programmet, ska ingen annan få engagera Roky för en spelning medan han är här.
Visst, det är ju fint att kunna ha exklusiva artister, men vad är det man är rädd för i Hultsfred? Att en spelning på någon rockklubb (det finns faktiskt intresserade sådana) i en annan del av landet skulle sätta denna jättefestival, med hundratals band och artister på programmet, på pottkanten?
Varför belägger man en kultartist, som knappast har någon jättepublik i Sverige, men som ändå har en hyfsat stor skara trogna fans, med yrkesförbud i landet i tre månader? Jo, därför att Hultsfred nu verkar handla mer om business än om verklig kärlek till musiken och publiken.
Och för att den som verkligen skulle vilja se Roky Erickson ska tvingas göra det till överpris i Hultsfred.
Kom igen, inte står väl och faller festivalen med honom?!
Fast man kan ju förstås undra när man kollar programmet.
Jag menar, vad är årets huvudattraktioner? Ozzzzzzzzzzy Osbourne, Pet Shop Boyzzzzzz, 50 zzzzcent och The Snark, sorry The Ark, fiaskobandet från melodifestivalen.

Jah Hollis

onsdag 6 juni 2007

Varför kalla idrottare för atleter?

Jag hörde på ett specialinslag efter det förkortade lunchekot i P1 i dag. Ett inte oävet reportage om förberedelserna inför OS i Peking nästa år, lite på temat visionerna och verkligheten.
Allergisk som jag är mot alltför flitigt användande av anglicismer kunde jag inte undvika att märka att reportern som gjort inslaget sade att OS-staden, som nu byggs för fullt, om att drygt år kommer att tillhöra "världens bästa atleter" (kanske inte det exakta ordvalet, men atleter var det).
Och då undrar jag varför man använder ordet atleter för att beskriva idrottande män och kvinnor, idrottare helt enkelt?
För mig är atleter detta:
1. www.body.se/content/tidningen/issue_visa.asp
2. www.imariefred.nu/arbes/arbespres.asp
3. www.ekuriren.se/ekuriren/
standard_artikel.php?id=485351&avdelning_1=102&avdelning_2=107

,,,för att ta några exempel.
Ingen stor sak kanske, men nu har jag sagt vad jag tycker.
Vad tycker du?

Jah Hollis